Wikipedia:Ukens artikkel

Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkelRediger

Ukens artikkel-arkiv for 2004 · 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
Oppdater siden
til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Harry S. Truman (1884–1972) var USAs president fra april 1945 til januar 1953. Han var visepresident januar–april 1945.

Trumans periode som president ble et vendepunkt i amerikansk utenrikspolitikk, idet USA førte en internasjonalistisk politikk i forståelse med sine europeiske allierte. I sluttfasen av den andre verdenskrig, der aksemaktene ble beseiret, beordret han bruken av kjernefysiske våpen mot Japan. Intensjonen var å forkorte krigen, men beslutningen er fortsatt kontroversiell. Etter krigen ble FN og NATO etablert, mens Marshallplanen skulle sikre gjenreisningen av Vest-Europa. I begynnelsen av den kalde krigen definerte han Truman-doktrinen, som lå til grunn for en oppdemmingspolitikk overfor Sovjetunionen og Kina. Les mer …

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Vadsø lufthavn er en regional lufthavn i Vadsø i Finnmark. Flyplassen ligger ved Kiby, tre km øst for Vadsø sentrum. Den eies og drives av Avinor, og trafikkeres av Widerøe med Dash 8-100-fly. I 2016 hadde lufthavnen 104 697 passasjerer.

Vadsø ble fra slutten av fra 1930-årene og fram til midten av 1940-årene betjent av en sjøflyrute fløyet av Widerøe og Det Norske Luftfartselskap. Planlegging av en lufthavn startet i midten av 1960-årene, og den sto ferdig i 1974. Den ble opprinnelig brukt både av Widerøe og etterhvert Norving, sistnevnte til Båtsfjord og til luftambulanseflyvninger. Flyplassen ble utvidet i 1984, i forbindelse med at Widerøe skulle begynne å bruke sine nye Dash 7-fly. Rutene til og fra Vadsø har siden 1997 vært konsesjonsruter med støtte fra Samferdselsdepartementet. Les mer …

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkelRediger

Wikipedia:Ukens artikkel. Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Donovan (fødd Donovan Philips Leitch i 1946) er ein skotsk songar og låtskrivar frå Glasgow. Han dukka opp i det britiske visemiljøet og utvikla ein særeigen stil der han blanda viser, jazz, pop, psykedelia og verdsmusikk. Han bur i dag i County Cork i Irland.

Donovan var ein av dei fremste britiske plateartistane på 1960-talet. Han produserte fleire hitplater og singlar mellom 1965 og 1970. Han vart ven med leiande popmusikarar som Joan Baez, Brian Jones, Bruce Springsteen og The Beatles. Han påverka både John Lennon og Paul McCartney då han lærte dei fingerplukkestilen sin på gitar i 1968. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Donau er den nest lengste elva i Europa (etter Volga) med ei lengd på 2 888 kilometer. Ho har utspring i Schwarzwald sør i Tyskland der dei to elvane Brigach og Breg renn i hop, og på vegen ned til Svartehavet renn ho gjennom hovudstadane Wien, Bratislava, Budapest og Beograd. Elva renn gjennom, eller grensar til, ti land: Tyskland, Austerrike, Slovakia, Ungarn, Kroatia, Serbia, Bulgaria, Romania, Moldova og Ukraina.

Donaudeltaet, der Donau renn ut i Svartehavet, er det største og best bevarte elvedeltaet i Europa. Det har stått på UNESCO si verdsarvliste sidan 1991. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkelRediger

Wikipedia:Ukens artikkel. Dansk artikkelarkiv for 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Wales' historie begynder med ankomsten af mennesker til området for tusinder af år siden. Romerne, som begyndte erobringen af Britannien i år 43, drog i år 48 på felttog i hvad der nu er det nordøstlige Wales mod en folkestamme kaldet dekeanglere og fik total kontrol over regionen kendt som den romerske Britannien. Romerne forlod øen i 400-tallet, noget som åbnede døren for angelsaksere til at invadere og bosætte sig. Derefter begyndte det britanniske sprog og kultur at gå i opløsning, og flere særskilte grupper og folk blev dannet. Det walisiske folk var den største af disse grupper og regnes generelt som selvstændigt folk i forhold til andre overlevende brittonisk-talende folk efter 1000-tallet.

Gensidig ødelæggende kampe og stridigheder samt pres fra de engelske og senere af de normanniske erobrere førte til, at de walisiske kongedømmer gradvist kom ind under den engelske krone. I 1282 førte Llywelyn den sidstes død til erobringen fra kong Edvard 1. af England. I 1700-tallet oplevede Wales begyndelsen på to forandringer som i høj grad kom til at påvirke området: den walisiske metodistisk fornyelse, noget som førte til at landet religiøst set i stigende grad vendte sig fra den engelske kirke, og den industrielle revolution. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

"Det var en lørdag aften" er en dansk folkevise. Visen kendes fra Svend Grundtvigs bearbejdning, der udkom første gang i sangbogen Nye og gamle Viser af og for Danske Folk i 1849. Flere litterater regner dog visen for at være flere hundrede år ældre.

Visen er enkel med fire linjer i hvert vers med rimskemaet "abcb". Der er fem vers i den først kendte udgave og otte i Grundtvigs bearbejdning. Visen beskriver en ung pige, der forgæves venter på sin elskede en lørdag aften, og da hun heller ikke ser ham i kirken dagen derpå, reflekterer hun i sin fortvivlelse over kærligheden og tror aldrig, hun kommer til at elske igen. Den melodi, der er mest kendt til visen, optræder første gang i A.P. Berggreens Folke-sange og melodier.

"Det var en lørdag aften" er optaget i Kulturkanonen fra 2006 som en af tolv højskolesange under partiturmusik. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkelRediger

Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Joel Pettersson (1892–1937) var en åländsk författare och konstnär som i sina bilder och i sin dialektpräglade prosa och dramatik skildrat den åländska landsbygden under 1900-talets första årtionden. Trots att mycket litet av hans verk publicerades under hans livstid räknas han idag till en av de mest betydelsefulla åländska författarna.

Mycket av Petterssons prosa kan betecknas som delvis sammanhängande noveller där den självbiografiska figuren Pojken ofta förekommer, men en del av hans texter är skrivna direkt i jagform. Prosan utspelar sig vanligen i den samtida åländska bondemiljön, men en del har mer allegorisk, sagoliknande karaktär. Flera av hans pjäser har uppförts på Åland även på senare år. Hans måleri, som har betecknats som modernistiskt och expressionistiskt, uppmärksammades tidigare än hans litterära verk. Han målade på material som ogrundad kartong och med oljefärger av låg kvalitet vilket bidrar till den råa känslan, men gör att många målningar är i dåligt skick idag. Hans motiv var traditionella – porträtt, landskapsmålningar och stilleben – men hans teknik och färgval okonventionellt och modernt för tiden. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Cementträdgården (engelsk: The Cement Garden) är den engelske författaren Ian McEwans debutroman från 1978. 1993 filmatiserades boken av Andrew Birkin med Charlotte Gainsbourg och Andrew Robertson i två av huvudrollerna. Flera av McEwans romaner har därefter filmatiserats, vilket har lett till att han idag är en av de mest adapterade levande författarna.

Handlingen kretsar kring fyra syskon vars föräldrar hastigt avlider. Den utspelar sig så gott som uteslutande i deras hus under en sommar. Genremässigt har romanen kallats både psykologisk studie och en gotisk roman. Den har uppmärksammats för motbjudande inslag av incest och förruttnelse, och bidrog till att McEwan fick epitetet "den makabra". Språket är likgiltigt och känslokallt och gestalterna skildras på ett ytligt, icke-komplext sätt, något som försvårar identifikation eftersom en känsla av isolering och utanförskap uppstår. Utanförskapet är ett av romanens ledmotiv tillsammans med alla normers sammanbrott. Spänningar mellan könen är ett annat centralt tema. Kritiker har både fascinerats och förskräckts av romanens makabra inslag. Läs mer…

svdann

Uke 28Rediger

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki