Wikipedia:Ukens artikkel

Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkelRediger

til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Nytte-kostnadsanalyse er en samfunnsøkonomisk metode for å sammenligne konsekvensene av offentlige tiltak. Ved en veiutbygging kan man eksempelvis se på forskjellige veitraseer og sammenligne kostnaden for statskassen, nytten for privatpersoner og bedrifter og påvirkningen på miljø og sikkerhet. Slik kan en nytte-kostnadsanalyse gi et beslutningsgrunnlag og opplyse den offentlige debatten.

Nytte-kostnadsanalyser er basert på velferdsøkonomi. I en nytte-kostnadsanalyse verdsettes effektene av det offentlige tiltaket i kroner og øre så langt det lar seg gjøre. Nytteeffektene skal settes lik det befolkningen er villig til å betale for å oppnå dem. Kostnadene ved tiltaket skal settes lik det beste en ellers kunne fått ut av pengene (alternativkostnaden). Hvis kroneverdien av nytten er større enn kostnaden, er tiltaket samfunnsøkonomisk lønnsomt – befolkningen er villig til å betale det tiltaket koster. Effektene inntreffer typisk på ulike tidspunkt, og i beregningen av lønnsomhet må man derfor ta hensyn til at folk legger mer vekt på effekter som skjer nå, enn effekter som kommer i fremtiden. Dette kalles nåverdimetoden. Les mer her.

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Aschehougprisen er en norsk litteraturpris som deles ut hvert år ut av forlaget Aschehoug. Prisen regnes blant de mest sentrale og prestisjetunge litteraturprisene i Norge. Prisen består av en statuett og et beløp på 100 000 kroner. Statuetten er en miniatyr av Ørnulf Basts skulptur «Evig liv».

Aschehougprisen tildeles norske forfattere som en ærespris uten hensyn til hvilket forlag de er knyttet til. Prisen tildeles for et samlet forfatterskap, og tildelingen skjer etter bindende innstilling fra seksjonsutvalget for litteratur i Norsk kritikerlag, «for å sikre en forlagsuavhengig og kvalifisert bedømmelse». Prisen deles ut under forlagets tradisjonelle hagefest i august, i forlagets representasjonsvilla i Drammensveien 99. Les mer her.

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkelRediger

hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Huaoraniar er eit samfunn av urfolk med territorium i Amazonasregionen i Ecuador. Landet som denne folkegruppa har hatt hevd på er for tida truga både av ulovleg skoghogst og av petroleumsverksemda i Ecuador. Territoriet ligg mellom Curarayelva og Napoelva, kring 80 km sør om Puerto Francisco de Orellana. Det er ca. 190 km breitt og 120 til 160 km i utstrekking frå sør til nord. Huaoranifolket har forsvara landet sitt mot indianske fiendar og mot kvite kolonistar (referert til som cowode, 'ikkje-menneske', 'villmenn').

Huaoraniane snakkar språket huao terero, eit isolert språk. Samfunnet tel omkring 2000 menneske. Gjennom dei siste førti åra har dei vorte eit bufast folk som for det meste bur i permanente skogsbusettingar. Fleire grupper av dei har gjeve opp all kontakt med ikkje-huaoraniar og flytta stadig vidare inn i meir isolerte område, oftast i retning mot den peruanske grensa. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Östbergs Fabriks AB var ein svensk produsent av skogsmaskiner som var ein viktig aktør i mekaniseringa av skogbruket. ÖSA var i fleire tiår det leiande føretaket i Norden innan skogbruksmekanisering.

I 1952 tok ÖSA til å produsera halvbelte og utover 1950-talet vart ÖSA ein stor produsent av belte, som vart kalla «Alfta-banden». Desse vart monterte både på landbrukstraktorar og seinare på spesialbygde skogsmaskiner. På midten av 1950-talet tok ÖSA til å eksperimentera med heilbelte; mange ulike traktorar vart testa og delvis ombygd. I 1957 presenterte dei ein heilbeltetraktor, Bamse, som var bygd på Bolinder Munktell sin landbrukstraktor BM 230 Victor. Bamse tok seg svært godt fram i terrenget, og utstyrt med tømmerkran og hengar var han eit effektivt reiskap for å henta ut tømmer i djup snø. Han var òg nytta med snøplog for å køyre opp nye vegar i skogen. Andre maskiner som ÖSA utvikla var stubbryddemaskiner og plantemaskiner. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkelRediger

Ukens danske artikkel. Arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Prins Henrik (1934–2018) var Hendes Majestæt Dronning Margrethe 2.s ægtemand. Prins Henrik voksede op i Frankrig, men boede senere flere steder, særligt i Sydøst- og Østasien. Efter aftjent værnepligt gik han ind i diplomatiet, og det var som sekretær ved den franske ambassade i London, han mødte den daværende kronprinsesse Margrethe. Parret blev gift 10. juni 1967 og fik to sønner: Kronprins Frederik og prins Joachim.

Som dronningens mand havde prins Henrik en række officielle forpligtelser, men han påtog sig desuden en række opgaver og protektorater. Endvidere var han kunstinteresseret og selv kunstnerisk skabende, hvilket blandt andet kom til udtryk i flere digtsamlinger samt en række skulpturer. Han holdt fast i sit franske ophav. I den forbindelse købte han sammen med dronningen godset Château de Cayx, hvorfra der siden er produceret rødvin, som blandt andet har været serveret ved officielle middage arrangeret af kongehuset. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Else Marie Pade (1924–2016) var en dansk komponist, der var en pioner i Danmark inden for konkret og elektronisk musik, og desuden aktiv i modstandsbevægelsen under 2. verdenskrig.

Pade var en del syg som barn, og i de perioder, hun som følge heraf lå i sengen, blev hun opmærksom på lydene ude i byen, og hun dannede sig billeder herudfra. Dette var baggrunden for, at hun senere kom til komponere konkret musik. Hun lærte også at spille klaver, og som stor pige stiftede hun bekendtskab med jazz. Som teenager fik hun undervisning af en af Aarhus' mest betydelige pianister, Karin Brieg. Via denne kom hun desuden ind i modstandsbevægelsen, hvilket førte til, at hun blev fanget af Gestapo og anbragt i Frøslevlejren. Under sin tilfangetagelse begyndte hun at komponere musik.

Efter krigen uddannede hun sig som komponist, og i begyndelsen af 1950'erne blev hun fanget af den konkrete musik under inspiration af Pierre Schaeffer. Hun komponerede Danmarks første værk inden for denne genre, En dag på Dyrehavsbakken, i 1955. Nogle år senere komponerede hun sit første elektroniske musikværk, Syv cirkler, inspireret af blandt andet Stockhausen, Ligetis og Boulez.

Bred anerkendelse opnåede Pade først meget sent, da en række unge musikere i begyndelsen af 2000'erne begyndte af remixe hendes værker. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkelRediger

Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Stockholms trädgårdsstäders historia började 1904 när stadsfullmäktige beslöt att förvärva egendomen Enskede i Brännkyrka. Här skulle det anläggas Enskede trädgårdsstad, som var Stockholms och Sveriges första trädgårdsstad. Bakgrunden var den låga bostadsstandarden för arbetarfamiljer och den rådande bostadsbristen vid 1800-talets slut. Att anlägga trädgårdsstäder i Stockholms ytterområden var ett socialt program som skulle skapa billiga och sunda bostäder för arbetarklassen och "mindre bemedlade" utan att blanda in privata vinstintressen.

Stadens trädgårdsstäder hade sin blomstringstid på 1920- och 1930-talen, där stora delar av Stockholms ytterområden bebyggdes med småhus ofta uppförda "med egna händer" genom självbyggeri. Idag är många trädgårdsstäder som uppfördes i Stockholm mellan 1906 och 1940 klassade som byggnadsminnen eller skyddas av Riksantikvarieämbetet som riksintresse för kulturmiljövård. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Operation Reinhard var ett förintelseprogram som utarbetades av SS under andra världskriget och inbegrep tre förintelseläger: Bełżec, Sobibór och Treblinka. Operationen uppkallades efter SS-Obergruppenführer Reinhard Heydrich, chef för Reichssicherheitshauptamt (RSHA) och riksprotektor i Böhmen-Mähren, och syftade till utplåning av den judiska befolkningen i Generalguvernementet, den del av Polen som inte hade inlemmats i Tredje riket.

Man beräknar att omkring 2 miljoner polska judar förintades inom ramen för Operation Reinhard som pågick från juli 1942 till november 1943 och avslutades med Aktion Erntefest. Antalet dödsoffer i de tre enskilda lägren beräknas till 1 500 000, med 550 000 i Bełżec, 200 000 i Sobibór och 750 000 i Treblinka. Läs mer…

svdann

Uke 40Rediger

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki

Uke 41Rediger

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki