Wikipedia:Ukens artikkel
– og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde. Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister.
Du kan også være med på å foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside at artikkelen tilhører en av kvalitetsmerke-gruppene nevnt ovenfor, og at artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
Ukens artikkel
redigerUkens artikkel. Arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Mary Somerville (1780–1872) var en britisk vitenskapsforfatter med bred kompetanse innen mange vitenskapelige grener. Hun startet med å studere matematikk, men med tiden fikk hun også oversikt over andre vitenskaper, slik som astronomi, fysikk, geologi og botanikk. Hun skrev flere populærvitenskapelige bøker som gikk på tvers av ulike felt, alle basert på datidens nylige oppdagelser og utvikling. Hun ble i sin samtid særlig kjent for sin evne til å formidle andres forskning og til å se sammenhenger mellom ulike vitenskapelige grener. Da Somerville døde i 1872 ble hun beskrevet som «dronningen av vitenskapen i det 19. århundre» i en nekrolog. Hun var den første som i tekst ble omtalt på engelsk som «scientist» – som en ekspert på mange vitenskapelige felt. ► Les mer her. |
Neste ukes bolk er:  Rostein er et norsk skipsrederi etablert i 1996. I 2017 ble selskapet verdens største brønnbåtrederi, målt i lastekapasitet. Rostein utfører transport av smolt og slaktefisk. Rederiet arbeider også med sortering og telling av laks og ørret i tillegg til behandling mot lakselus. Skipene opererer hovedsakelig i Norge. Rostein hadde per 2023 hovedkontor på Harøy, og 18 brønnbåter i flåten sin. ► Les mer her. |
Ukens nynorsk-artikkel
redigerWikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Korint er ein by og kommune på Peloponnes i Hellas. Han er hovudstad i periferieininga Korinthía i periferien Peloponnes. I antikken var han ein bystat ved Korinteidet, eidet frå det greske fastlandet til Peloponnes. Vest for eidet ligg Korintbukta og i aust Saroniabukta. Korint ligg om lag 78 km sørvest for Aten. Den gamle byen (antikkens Korint, i dag ein landsby 3 km sørvest for den moderne byen) vart fullstendig øydelagt av eit jordskjelv i 1858. Den nye byen Korint vart grunnlagd på kysten ved Korintbukta. I følgje segna vart byen grunnlagd av Korinthos, ein etterkomar av solguden Helios, medan andre segner fortel at han vart grunnlagd av gudinna Efyra, dottera til titanen Okeanos. Det gamle namnet på byen var Efyra. Ein har funne spor av at byen vart øydelagd rundt år 2000 fvt. Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Santa María de Óvila er eit tidlegare cisterciensar-kloster som blei bygd i Spania frå 1181 ved Tagus-elva nær Trillo i Guadalajara, rundt 140 km nordaust for Madrid. I dei neste fire hundreåra, under velstandstider, blei det vesle klosteret utvida og forbetra gjennom fleire ulike byggeprosjekt. Velstanden gjekk markant tilbake på 1800-talet, og i 1835 blei klosteret konfiskert av dei spanske styresmaktene og selt til private eigarar som brukte bygningane til vern for buskap. Den amerikanske forleggjaren William Randolph Hearst kjøpte delar av klosteret i 1931 med tanke på å bruke steinane til å byggja eit stort og fantasifullt slott i Wyntoon i California, men etter at rundt 10 000 steinar var fjerna og sende, blei dei liggjande forlatne i San Francisco i tiår. Steinane er no på ulike stader rundtom i California: den gamle kyrkjeportalen blei reist ved University of San Francisco, og kapittelhuset blei sett saman att av trappistar ved Abbey of New Clairvaux i Vina. Les meir … |
Ukens danske artikkel
rediger|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Valhalla er en dansk tegneserie, skabt af tegneren Peter Madsen og forfatterteamet Henning Kure og Hans Rancke-Madsen. I serien genfortælles mange af de gamle gudesagn fra den nordiske mytologi baseret på bl.a. ældre og yngre Edda, Gylfaginning, Ynglingesagaen og Saxos Danmarkshistorie, samtidig med at guderne har fået menneskelige præg. Specielt tordenguden Thor og hans familie følges igennem serien. Fra andet bind har Per Vadmand og Peter Madsen været en del af forfatterteamet. Det første bind, Ulven er løs, udkom i 1979 i et oplag på 100.000 eksemplarer, som hurtigt blev udsolgt. Den er oversat til 10 sprog. Serien er blevet kaldt "blandt de bedste danske tegneserier nogensinde". Det femtende album, Vølvens syner, udkom i 2009 og genfortæller myten om Ragnarok, verdens undergang. ► Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Skamlingsbanken er en 2-3 km lang randmoræne i Sydjylland. Dens top Højskamling, hvorfra man kan se langt ud over det meget kuperede område, var med sine 113 m o.h. det højeste punkt i det historiske Sønderjylland. Banken ligger i Vejstrup Sogn, som hørte til hertugdømmet Slesvig, men var et af dem, der ved fredsslutningen efter krigen i 1864 blev indlemmet i Kongeriget Danmark. Sognet kom således ikke under preussisk styre og hører derfor ikke til Sønderjylland efter den nutidige definition. Siden 1843 har Skamlingsbanken været ramme om en række store folkemøder. Mange fremtrædende personer har holdt taler her, bl.a. N.F.S. Grundtvig, Laurids Skau og Orla Lehmann. Siden 1998 er der afholdt årlige gratis operakoncerter med op til 30.000 tilhørere. ► Læs mere |
Utvalgt svensk artikkel
redigerUkens artikkel. Arkiv svenske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Vi är bäst! är en svensk-dansk drama- och ungdomsfilm från 2013, skriven och regisserad av Lukas Moodysson. Filmen bygger på Lukas fru Coco Moodyssons seriealbum Aldrig godnatt, som handlar om hennes barndom i Stockholm under 1980-talet. Filmen utspelar sig i Stockholm år 1982 och följer de trettonåriga punkflickorna Bobo, Klara och Hedvig. De försummas och generas av sina föräldrar och är utfrysta av barnen i sin skola och fritidsgård. Tillsammans startar flickorna ett punkband för att bevisa för alla att punken inte är död. Lukas Moodysson valde att göra en fri tolkning av Cocos seriealbum. Delar av filmens berättelse och karaktärer är baserade på hans egen barndom under samma tid. Lukas Moodysson ville även återvända till en ton om ljushet och snällhet som var framträdande i hans två tidigare filmer, Fucking Åmål (1998) och Tillsammans (2000). Till skillnad från seriealbumets innehåll ville Lukas Moodysson inkludera religiösa undertoner och göra den energisk och upplyftande. Mira Barkhammar, Mira Grosin och Liv LeMoyne spelar de tre flickorna. Moodysson gav dem frihet att improvisera sina repliker under stora delar av inspelningen. ► Läs mer … |
Neste ukes bolk er:  Joel Pettersson (1892–1937) var en åländsk författare och konstnär som i sina bilder och i sin dialektpräglade prosa och dramatik skildrat den åländska landsbygden under 1900-talets första årtionden. Trots att mycket litet av hans verk publicerades under hans livstid räknas han idag till en av de mest betydelsefulla åländska författarna. Mycket av Petterssons prosa kan betecknas som delvis sammanhängande noveller där den självbiografiska figuren Pojken ofta förekommer, men en del av hans texter är skrivna direkt i jagform. Prosan utspelar sig vanligen i den samtida åländska bondemiljön, men en del har mer allegorisk, sagoliknande karaktär. Flera av hans pjäser har uppförts på Åland även på senare år. Hans måleri, som har betecknats som modernistiskt och expressionistiskt, uppmärksammades tidigare än hans litterära verk. Han målade på material som ogrundad kartong och med oljefärger av låg kvalitet vilket bidrar till den råa känslan, men gör att många målningar är i dåligt skick idag. Hans motiv var traditionella – porträtt, landskapsmålningar och stilleben – men hans teknik och färgval okonventionellt och modernt för tiden. ► Läs mer … |
Uke 29
rediger| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
Uke 30
rediger| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |