Wikipedia:Ukens artikkel

Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde. Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister.

Du kan også være med på å foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside at artikkelen tilhører en av kvalitetsmerke-gruppene nevnt ovenfor, og at artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

Ukens artikkelRediger

Ukens artikkel. Arkiv: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022  · 2023

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Holocaust i Norge var folkemordet på norske jøder i det okkuperte Norge under andre verdenskrig. Av totalt rundt 2 100 jødiske personer ble over 770 deportert til utryddelsesleirer på det tyskokkuperte kontinentet, der det store flertallet ble drept. Kun et trettitall norske jøder overlevde deportasjonene. I alt døde over 760 i jødeforfølgelsene i Norge.

De første okkupasjonsårene var de antijødiske aksjonene i liten grad planmessige. Fra sommeren 1941 fikk jødeforfølgelsene et mer systematisk omfang, og i 1942 måtte alle jøder registrere seg. I oktober og november 1942 kom systematiske arrestasjoner av alle jøder i Norge, og fangene ble sendt til Auschwitz der de enten ble gasset ihjel eller arbeidet til døde. Arrestasjon og internering av jødene ble utført av norsk politi med bistand av Hirden og Germanske-SS Norge. Jødenes eiendommer i Norge ble beslaglagt av NS-regimet og i mange tilfeller solgt billig til frontkjempere og NS-medlemmer. ► Les mer her.

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Liste over ordførere i Trysil kommune i Innlandet begynner i 1837, da Trysil kommune ble opprettet. Trysil kommune har med noen grensejusteringer bestått som én enhetlig kommune siden den gang, uten deling eller fusjoner.

Den lengstsittende er Arvid Nyberg som var ordfører i Trysil i 28 år, fra 1972 til 1999. Ole Martin Norderhaug satt 16 år 1999–2015, i fire perioder. Halvor Lunde satt i 15 år 1905–1919, det vil si fem av datidens perioder på tre år. En ordførerslekt begynte med Ole Nyhuus d.e. (1803–1853) som var far til Ola Nyhuus d.y., morfar til Halvor Lunde og oldefar til Harald Lunde. To av ordførerne har vært stortingsrepresentanter: Ola Nyhuus d.y. i 1865–1867 og 1868–1870 og Harald Løbak i sju perioder 1945-1973. Løbak var også landbruksminister i Einar Gerhardsens tredje regjering 1956-1960. ► Les mer her.

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkelRediger

Wikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Veneto er ein av tjue regionar i Italia. Han ligg nordaust i landet og har rundt 5 millionar innbyggjarar. Hovudstaden er Venezia og den største byen er Verona. Regionen var ein gong hjartet i Republikken Venezia, og er i dag ein av dei rikaste og mest industrialiserte regionane i landet. Den vakre naturen og kunsten og den rike historia gjer at Veneto er ein av dei mest vitja regionane i Italia med om lag 13,5 millionar turistar kvart år. Språk i området er italiensk, ladinsk og venetiansk. Grunnlova for regionen, godkjend av den italienske regjeringa i 1971, anerkjenner òg innbyggjarane som eit «folk» (popolo på italiensk). Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Alveugle (Micrathene whitneyi) er ei lita, gråbrun, sporvestor ugle som er talrik i det tørre utbreiingsområdet sitt i det sørvestlege USA, sentrale Mexico og Californiahalvøya. Ho har bleikgule auge, framheva av tynne, kvite augebrynstriper, og nebbet er grått med ein hornfarga spiss. Alveugla held seg ofte i hakkespetthol i kjempekaktus; ho hekkar òg i naturlege treholrom. Ho er nattaktiv, og lever hovudsakleg av insekt. Alveugla er verdas lettaste, og er òg rekna som verdas minste ugle. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkelRediger

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Sporvejsmuseet Skjoldenæsholms historie går fra stiftelsen 1965 over indvielsen af museet 1978 og frem til i dag. Sporvejshistorisk Selskab blev stiftet på et tidspunkt, hvor sporvognene i København var ved at blive erstattet af busser. Man besluttede derfor at bevare nogle af de gamle sporvogne, mens tid var. Efterfølgende kom der også sporvogne fra Odense og Aarhus til. Imens ledtes efter et sted til en museumssporvej, hvilket lykkedes da man fik kontakt med godset Skjoldenæsholm på Midtsjælland i 1972.

Efter indvielsen i 1978 fortsatte udbygningen af museet med en normalsporet strækning til sporvogne fra København. Den blev åbnet i etaper fra 1985 til 1999. Indimellem overtog og genopførte man desuden den originale sporvognsremise Valby Gamle Remise i 1995-1998. Et andet omfattende projekt var restaureringen af en sporvogn fra Odense op gennem 1990'erne. Desuden lykkedes det at hjemtage to tidligere københavnske ledvogne fra Alexandria i 2001.

I 2003 overtog Sporvejsmuseet HT Museums samling med mange historiske sporvogne og busser. Der kom også sporvogne fra andre steder som, hvorfra der kom en vogn, som kronprinsparret havde fået som gave. ► Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Jimi Hendrix (1942-1970) var en amerikansk rockguitarist, sanger og sangskriver.

Han begyndte at spille guitar, da han var femten år, og efter at have spillet med blandt andet Little Richard dannede han Jimi Hendrix Experience i slutningen af 1966. Denne gruppe fik snart hits med sange som "Hey Joe" og "Purple Haze", og med det tredje album, Electric Ladyland fra 1968, fik gruppen sit store gennembrud. Med flere markante optrædener på tidens store festivaler, heriblandt Woodstock, opnåede han legendarisk status i rockmusikken, allerede mens han var i live.

Hendrix brugte sin elektriske guitar som elektronisk lydkilde og eksperimenterede med feedback og distortion med udgangspunkt i traditionel rock'n'roll og blues. Hans misbrug af alkohol og narkotika førte imidlertid til, at han ødelagde sig selv, og han døde som blot 27-årig efter indtagelse af sovepiller. Hans betydning fortsatte dog med at vokse efter hans død, og i 1992 blev han optaget i Rock and Roll Hall of Fame, hvor han omtales som "formentlig den største instrumentalist i rockmusikkens historie". ► Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkelRediger

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022

Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Henckelska gården är en byggnadsminnesmärkt handelsgård från 1600-talet i Helsingborg. Den har fått sitt namn från handelsmannen Fredrik Wilhelm Henckel som ägde gården i mitten av 1800-talet.

Enligt muntlig tradition ska gården ursprungligen ha byggts 1629 av danske kungen Kristian IV. Gården revs under den danska ockupationen under Skånska kriget och den nuvarande huvudbyggnaden är från 1681. Den uppfördes då i en för tidpunkten traditionell korsvirkesstil, men gården har renoverats och byggts om vid flera tillfällen och gatufasaderna är numera utförda i en mer nyklassisistisk gustaviansk stil.

Gården domineras av huvudbyggnaden i två våningar med sitt höga valmade tegeltak vilken utgör ett unikt inslag i Helsingborgs stadsbild. Hela gården, tillsammans med det lusthus som ligger på landborgen, blev byggnadsminnesförklarad 1978. ► Läs mer …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Conatus är en term som användes i tidiga psykologiska och metafysiska teorier för att beteckna en inneboende benägenhet hos ett ting att fortsätta existera och i någon mening utöka sig själv. Detta ”ting” kan vara medvetande eller materia, men även en kombination av båda. Över årtusendena har många olika definitioner och behandlingar formulerats av filosofer. De viktigaste av dessa innefattar 1600-talsfilosoferna Descartes, Spinoza och Leibniz, tillsammans med den samtida empiristen Thomas Hobbes. Conatus kan syfta på den instinktiva ”viljan att leva” hos djur eller på diverse metafysiska teorier om rörelser och tröghet. Begreppet kopplas ofta samman med Guds vilja i en panteistisk syn på naturen. Begreppet kan delas upp i separata definitioner för medvetandet och kroppen, eller till och med särskiljas i fråga om centrifugalkraft eller tröghet.

De tidigaste författarna som diskuterade conatus skrev huvudsakligen på latin, och använde den därför inte bara som en teknisk term utan som ett vanligt ord och i en allmän bemärkelse. Idag används conatus sällan i den tekniska bemärkelsen, eftersom modern fysik använder begrepp som tröghet och bevarande av rörelsemängd som har ersatt det. ► Läs mer …

svdann

Uke 49Rediger

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki

Uke 50Rediger

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki