Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/2015

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022  · 2023  · 2024


Uke 1
Andrée och Knut Frænkel med den kraschlandade ballongen på packisen. Kortet togs av expeditionens tredje medlem, Nils Strindberg. Filmen för detta foto, liksom många andra från den misslyckade expeditionen återfanns 1930.
Andrée och Knut Frænkel med den kraschlandade ballongen på packisen. Kortet togs av expeditionens tredje medlem, Nils Strindberg. Filmen för detta foto, liksom många andra från den misslyckade expeditionen återfanns 1930.

Andrées polarexpedition var ett misslyckat försök 1897 att resa över Arktis med vätgasballongen Örnen. Expeditionen leddes av Sveriges första luftballongfarare, ingenjören S. A. Andrée, och övriga deltagare var Knut Frænkel och Nils Strindberg. Ballongen som skulle ta expeditionen över polartrakterna levererades till Svalbard direkt från tillverkaren i Paris utan att ha testats. När mätningar visade att den läckte mer gas än förväntat, vägrade André att inse de fulla konsekvenserna av detta. Sedan Andrée, Strindberg, och Frænkel lyft från Svalbard i juli 1897, förlorade ballongen snabbt alltför mycket vätgas och strandade på packisen efter bara två dagar. Resenärerna skadades inte i nedslaget, men hade framför sig en svår färd tillbaka till fots över isen. Deras utrustning var otillräcklig för en sådan färd, deras klädsel var inte lämpad för den, de var överhuvud taget dåligt förberedda på den och hur svår terrängen var att ta sig fram i chockerade dem. Samtliga deltagare omkom, och deras kroppar hittades först år 1930 på Vitön. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 2
Margareta Tudor
Margareta Tudor

Margareta Tudor, född 28 november 1489 på Westminsterpalatset i London, död 24 november 1541, var en engelsk prinsessa, Skottlands drottning, och senare Skottlands regent under sonen Jakobs omyndighet 1513–1514. Hennes äktenskap med Skottlands kung Jakob IV var ämnat att skapa fred mellan de två länderna Skottland och England som länge legat i fejd. Detta misslyckades dock och kungen dödades vid slaget vid Flodden. Margareta orsakade sedan skandal genom att mot sin broders önskemål gifta om sig med earlen av Angus, och sedan söka skilsmässa från denne.

Margaretas barnbarnsbarn, Jakob, kom att bli den kung som förenade Skottland och England, trots att Margareta och hennes ättlingar uteslöts från den engelska tronföljden av Margaretas bror, Henrik VIII av England. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 3
Turkisk vägskylt
Turkisk vägskylt

Turkiska (Türkçe) är ett turkspråk som talas som modersmål av ungefär 62 miljoner människor, främst i Turkiet där det är officiellt språk, av mindre grupper på Cypern, i Grekland och i Östeuropa, samt av flera miljoner invandrare i Västeuropa, särskilt Tyskland. Det är det mest talade av turkspråken (de turkiska språken). För att inte förväxlas med dessa kallas turkiska ibland turkietturkiska (Türkiye Türkçesi).

Språkets rötter kan spåras till Centralasien och de första skriftliga lämningarna är närmare 1200 år gamla. Osmanskan, den omedelbara föregångaren till dagens turkiska, spreds åt väster när det osmanska riket utvidgades. Som en av Atatürks reformer i början av den nya turkiska republiken ersattes 1928 det osmanska alfabetet (en variant av arabiska alfabetet) av en variant av det latinska alfabetet. Samtidigt inledde den nyligen grundade Turkiska språkkommittén en kampanj för att reformera språket genom att avlägsna persiska och arabiska lånord till förmån för inhemska varianter och nybildningar från turkiska rötter.

Typiskt för turkiskan är dess vokalharmoni och utpräglat agglutinerande språkstruktur med många suffix, vilket innebär att mycket långa ord kan bildas. Grundordföljden i turkiskan är subjekt objekt verb. Turkiskan har inget grammatiskt genus. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 4
Villan, med adress 56–58 Am Grossen Wannsee, där konferensen hölls, är sedan 1992 en minnes- och utbildningsplats.
Villan, med adress 56–58 Am Grossen Wannsee, där konferensen hölls, är sedan 1992 en minnes- och utbildningsplats.

Wannseekonferensen var en konferens mellan representanter för NSDAP och SS och som ägde rum den 20 januari 1942 i Wannsee, en förort till Berlin. Konferensen hade sammankallats och leddes av SS-Obergruppenführer Reinhard Heydrich, chef för Nazitysklands säkerhetsministerium, Reichssicherheitshauptamt, och riksprotektor i Böhmen-Mähren. Heydrich ville informera de närvarande att han av riksmarskalk Hermann Göring i juli 1941 hade givits i uppdrag att leda och genomföra "den slutgiltiga lösningen av judefrågan". Heydrich ämnade därtill vinnlägga sig om de berörda ministeriernas och polisenheternas samtycke och samverkan i genomförandet av den fysiska utrotningen av den judiska befolkningen i Europa.

Konferensens huvudsyfte var inte att fatta beslut om Förintelsen – detta beslut hade redan tagits, då massmordet i de av Nazityskland ockuperade områdena i öst redan påbörjats – utan att organisera och koordinera deportationen och förintandet av den judiska befolkningen. Heydrich presenterade en plan för fördrivning av den judiska befolkningen. De judar, som var i stånd att arbeta, skulle tvångsrekryteras till uppförandet av omfattande vägprojekt i öst. Heydrich räknade med att tvångsarbetarna med tiden skulle dö av utmattning. De judar som bedömdes som arbetsodugliga skulle dödas. Byggnaden, i vilken konferensen hölls, hyser sedan 1992 ett museum över Förintelsen. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 5

[[Fil:|120x150px|left|border|Den blodstänkta gula smileyfiguren förknippas med Watchmen|lenke=:sv:Watchmen ]] Watchmen (i Sverige tidigare benämnd Väktarna) är en superhjälteserie/serieroman i tolv delar skapad av den brittiske serieförfattaren Alan Moore och den brittiske serietecknaren Dave Gibbons. Serien publicerades först av DC Comics under september 1986 till oktober 1987 och har sedan dess tryckts om upprepade gånger som samlingsalbum. Idén till Watchmen uppstod när Moore lade fram ett förslag till DC som skulle använda sig av superhjältar som företaget hade införskaffat från Charlton Comics. Eftersom Moores ursprungliga förslag skulle gjort flera av de ursprungliga rollfigurerna obrukbara för framtida berättelser övertygade redaktionschefen Dick Giordano honom om att han skulle skapa sina egna seriefigurer istället.

Moore använde handlingen i Watchmen för att återge den samtida oron i samhället och för att kritisera hela superhjältekonceptet. I serieromanen finns en alternativ historieskildring där superhjältar dök upp under 1940- och 1960-talen för att hjälpa USA vinna Vietnamkriget. Landet är på väg mot ett kärnvapenkrig med Sovjetunionen, frilansande maskerade vigilanter har blivit förbjudna och de flesta av de före detta superhjältarna är antingen pensionerade eller så arbetar de för staten. Handlingen kretsar runt den personliga utvecklingen och den kamp som protagonisterna har då de undersöker mordet på en statligt anställd superhjälte och hur de tvingas ut ur sin pensionering, vilket leder till att de senare tvingas avvärja ett kärnvapenkrig som skulle dödat miljontals människor. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 6
Processionsvägen mot Liangberget som innehåller gravkamrarna i Qianling
Processionsvägen mot Liangberget som innehåller gravkamrarna i Qianling

Qianling (kinesiska: 乾陵, Qiánlíng) är ett gravkomplex från den kinesiska Tangdynastin (618–907) 75 km nordväst om Xi'an i Kina. Här är kejsare Gaozong och hans fru kejsarinnan Wu Zetian begravda. Qianling är det mest extravaganta och bäst bevarade mausoleet från Tangdynastin. Qianling domineras av en lång och bred processionsväg kantad av stora statyer som leder fram till Liangberget som innehåller gravkamrarna.

Mycket av statyerna kring processionsvägen finns välbevarat men inga byggnader eller murarna finns kvar. 1978 byggdes Qianling Museum som visar Qianling med dess stenskulpturer och Liangberget. De tre satellitgravarna för kronprins Zhanghuai, kronprins Yide och prinsessan Yongtai är utgrävda och öppna för besök. Museet ställer ut artefakter från de utgrävda gravarna och totalt 9 000 föremål visas upp. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 7
Adult i häckningsdräkt.
Adult i häckningsdräkt.

Smålom (Gavia stellata) är vattenlevande fågel inom familjen lommar. Den är en utpräglad flyttfågel som främst återfinns i den tempererade regionennorra halvklotet, i både Nearktis och Palearktis och bland lommarna har den det största utbredningsområdet. Smålommen häckar vid små skogsomslutna vattendrag och övervintar i kustområden. Den är alla tider på året bunden till vatten och befinner sig bara på land för att häcka. Hos alla lommar är benen placerade så långt bak på kroppen att de ej kan gå på land utan istället använder dem för att putta sig fram liggande på bröstet. Smålommen lever i monogama förhållanden och paret hjälps åt att bygga boet, ruva äggen och ta hand om ungarna. Dess huvudsakliga föda utgörs av fisk. Med en ungefärlig längd på 60 cm och ett vingspann på cirka 100 cm är arten den minsta och lättaste av lommarna. Vintertid är smålommen gråsvart ovan och vit undertill och i häckningsdräkt anlägger den ett rött parti på halsen. När den flyger har den snabbare vingslag än andra lommar och benen skjuter knappt ut bakom stjärten. Den höjer och sänker ofta huvudet i flykten och flyger i övrigt ofta med sänkt huvud. Smålommens mycket stora globala populationen minskar, men inte såpass mycket att arten anses vara hotad, utan IUCN kategoriserar den som livskraftig. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 8
Porträtt från 1861 av Mathew Brady.
Porträtt från 1861 av Mathew Brady.

George Brinton McClellan, född 3 december 1826, död 29 oktober 1885, var en amerikansk generalmajor i unionsarmén (Nordstaterna) under amerikanska inbördeskriget, Demokraternas presidentkandidat i presidentvalet 1864 mot Abraham Lincoln och guvernör i New Jersey 1878-1881.

Under det amerikanska inbördeskriget organiserade McClellan den kända Potomac-armén och tjänstgjorde en kort tid som högste militäre befälhavare för unionsarmén. I krigets inledning spelade McClellan en viktig roll för att sätta upp en vältränad och organiserad armé för unionen. McClellan var noggrann när han planerade och förberedde sig, men dessa personlighetsdrag kan ha begränsat hans förmåga att utmana aggressiva motståndare på ett högrörligt slagfält. Han övervärderade oftast motståndarnas styrkor och tvekade i att använda större arméenheter; han lämnade ofta stora delar av sin armé sysslolös vid avgörande tillfällen.

General McClellan misslyckades också med att behålla president Abraham Lincolns förtroende. Han var också hånfull och ohörsam mot presidenten som överbefälhavare. Sedan han fråntagits sitt befäl blev han Demokraternas kandidat i presidentvalet 1864 och förlorade mot Lincoln. Hans parti hade ett antikrigsprogram med löfte om att avsluta kriget och förhandla med Konfederationen. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 9
En illustration av Guy Fawkes, ritad av George Cruikshank och publicerad i William Harrison Ainsworths roman Guy Fawkes eller krutsammansvärjningen från 1840.
En illustration av Guy Fawkes, ritad av George Cruikshank och publicerad i William Harrison Ainsworths roman Guy Fawkes eller krutsammansvärjningen från 1840.

Guy Fawkes, förmodligen född 13 april 1570 i York, död 31 januari 1606 i London, var en av de katolska konspiratörerna som försökte lönnmörda Jakob I av England genom att spränga det brittiska överhuset i Westminsterpalatset, i vad som kallas för krutkonspirationen år 1605.

Fawkes stred under namnet Guido Fawkes i det Nederländska frihetskriget. Fawkes reste sedan till Spanien för att söka stöd för ett katolskt uppror i England, men hans försök var fruktlösa. Han mötte Thomas Wintour, med vem han reste tillbaka till England och presenterades för Robert Catesby, hjärnan bakom konspirationen. Fawkes blev delaktig i konspirationen 1604. Konspiratörerna lyckades införskaffa ett hyreskontrakt för ett källarvalv som låg precis under det brittiska överhuset och de utsåg Fawkes som ansvarig för sprängämnena som lagrades där. Dock varnades myndigheterna om det planerade sprängdådet via ett anonymt brev och när de genomsökte Westminsterpalatset tidigt den 5 november 1605 fann de Fawkes när han vaktade sprängämnena. Under de följande dagarna tortyrförhördes Fawkes och han gav slutligen upp och erkände sig delaktig i konspirationen, vilket ledde till att han senare dömdes till döden för högförräderi.

Fawkes förknippas starkt med den misslyckade krutkonspirationen och hans minne firas i England den 5 november varje år, under vad som kallas för Guy Fawkes Night. Hans avbild bränns då på en brasa, vilket åtföljs av fyrverkerier. I och med lanseringen av serieromanen V for Vendetta på 1980-talet, och filmen som bygger på denna, har en mask liknande Guy Fawkes blivit internationellt känd som en protestsymbol. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 10
Royal Crescent i Bath
Royal Crescent i Bath

Bath är en stad i sydvästra England, Storbritannien, med omkring 90 000 invånare. Staden ligger 159 kilometer väst om London och 21 kilometer sydost om Bristol. Bath fick stadsstatus av drottning Elizabeth I år 1590 och tilldelades 1889 administrativ självständighet från grevskapet Somerset. Staden blev en del av grevskapet Avon när det skapades 1974. Sedan Avon upphörde 1996 har staden blivit den viktigaste staden i Bath and North East Somerset.

Staden grundades i floden Avons dalar runt naturliga heta källor där romarna byggde bad och ett tempel, vilket gav staden dess dåvarande namn, Aquae Sulis. Staden blev ett populärt sparesmål under den georgianska eran, varför staden fick en georgiansk arkitektur. Bath upptogs 1987 på UNESCO:s världsarvslista. Staden har många teatrar, museer och andra kulturella platser som har hjälpt den att bli en viktig turistort med över en miljon övernattande gäster och 3,8 miljoner gäster som stannar över dagen varje år. Staden har två universitet och ett flertal skolor och college. Det finns en stor servicesektor som ger jobb åt stadens och områdets befolkning. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 11
Terrakottaarmén, grop nr 1
Terrakottaarmén, grop nr 1

Terrakottaarmén (kinesiska:兵馬俑, bīngmǎyǒng) är ett arkeologiskt fynd av cirka 8 000 fullskaliga lermodellar av soldater och hästar som är placerade i en militär formation. Fyndet hittades ungefär två kilometer öster om graven till Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi som avled 210 f.Kr. Terrakottaarmén, som är en del av Qin Shi Huangdis mausoleum, finns i stadsdistriktet Lintong cirka 30 kilometer öster om centrala Xi'an i Shaanxiprovinsen i Kina. Terrakottaarmén är uppdelad i tre gropar och hittills har cirka 2 000 soldater blivit utgrävda. En fjärde tom grop har hittats i anslutning till de andra groparna vilket indikerar att gravkomplexet aldrig blev färdigställt. Alla soldater i Terrakottaarmén har unika utseenden och representerar olika militära grader.

Terrakottaarmén hittades 1974 av bönder som grävde en brunn, vilket blev en av 1900-talets största arkeologiska upptäckter. Fyndet var en stor överraskning eftersom Terrakottaarmén inte finns nämnd i några historiska dokument. Terrakottaarmén är en del av Qin Shi Huangdis mausoleum som är listad av Unesco som världsarv. Sedan 1979 är Terrakottaarmén öppen för allmänheten på Emperor Qin Shihuang's Mausoleum Site Museum utanför Xi'an. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 12
Självporträtt av El Lisitskij, 1914.
Självporträtt av El Lisitskij, 1914.

Lazar Markovitj Lisitskij (ryska: Лазарь Маркович Лисицкий), mer känd som El Lisitskij, även stavat El Lissitzky (ryska: Эль Лиси́цкий, jiddisch: על ליסיצקי), född 23 november 1890, död 30 december 1941, var en rysk konstnär av judisk börd verksam som designer, fotograf, typograf, och arkitekt. Han var en förgrundsgestalt inom det ryska avantgardet, och utvecklade suprematismen tillsammans med sin mentor Kazimir Malevitj, och sammanställde och utformade ett flertal konstutställningar och propagandaarbeten för forna Sovjetunionen. Hans verk fungerade som viktiga influenser för Bauhaus och konstruktivismen, och de produktionstekniker och stilistiska verktyg som han utvecklade kom att ha stort inflytande på 1900-talets grafiska design. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 13
Karlstads domkyrka
Karlstads domkyrka

Karlstads domkyrka är en kyrkobyggnad i Karlstad i Karlstads stift. Den är församlingskyrka i Karlstads domkyrkoförsamling. Kyrkan ligger mitt i Karlstad på Lagberget på Tingvallaön, omkring 100 meter från Stora torget. Från Lagberget som användes som tingsplats under medeltiden, syns kyrkan idag vida omkring, bland annat från motorvägsbron (E18) över Klarälven omkring fem kilometer norr om kyrkan.

Kyrkan uppfördes 1723–1730 under superintendent Johannes Steuchius som sedermera blev ärkebiskop. Den är byggd i en stram barockstil en avskalad stil utan stora utsmyckningar. Domkyrkan är en korskyrka och var ursprungligen också en centralkyrka. Den är byggd med kraftiga murar i natursten med detaljer i tegel och samtliga murar är putsade i vitt både in- och utvändigt. Åren 1735–1737 tillkom ett kraftigt torn i väster, vilket bröt den ursprungliga planen för kyrkan som ett grekiskt kors. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 14
Blåmes
Blåmes

Blåmes (Parus caeruleus eller Cyanistes caeruleus) är en fågelart i familjen mesfåglar (Paridae). Den lilla fågeln är med sin blågula fjäderdräkt rätt enkel att känna igen och mycket vanlig i stora delar av Europa. Blåmesens favoritbiotoper är löv- och blandskog med hög andel ekar, men den återfinns också ofta i parker och trädgårdar.

Blåmesen föredrar animalisk föda, framför allt insekter och spindlar. Utanför häckningsperioden ökar betydelsen av frön och annan vegetabilisk föda. Vid födosöket är fågeln påfallande genom sin skicklighet. Den kan klamra sig fast vid de yttersta grenarna på träd och även hänga upp och ner när den söker föda. Blåmesar häckar oftast i trädhål, men även fågelholkar används ofta. Huvudkonkurrent om häckningshål och vid födosök är den betydligt större talgoxen. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 15
SS-Obersturmbannführer Adolf Eichmann år 1942.
SS-Obersturmbannführer Adolf Eichmann år 1942.

Adolf Otto Eichmann (1906–1962) var en tysk SS-officer. Eichmann, som uppnådde tjänstegraden Obersturmbannführer år 1941, var chef för Amt IV:B4 inom Reichssicherheitshauptamt, Nazitysklands säkerhetsministerium. Eichmann var från oktober 1939 i ledningen för Rikscentralen för judisk utvandring som organiserade emigrationen och deportationen av judar.

Chefen för Reichssicherheitshauptamt, Reinhard Heydrich, uppdrog åt Eichmann att organisera och övervaka deportationen av Europas judar till getton och förintelseläger belägna i det av Tyskland ockuperade östra Europa. Eichmann företog flera rundresor i Generalguvernementet, Baltikum och Ryssland för att avsyna hur den nazityska förintelsepolitiken praktiskt förbereddes och genomfördes. Bland annat inspekterade Eichmann uppförandet av förintelselägret i Bełżec, närvarade vid gasning av judar i Chełmno och bevittnade massarkebuseringar i Minsk. I januari 1942 var Eichmann protokollförare vid Wannseekonferensen, där det beslutades om hur Förintelsen i Europa byråkratiskt skulle samordnas och praktiskt implementeras. Eichmann organiserade år 1944 massdeportationen av omkring 440 000 ungerska judar till Auschwitz-Birkenau och andra förintelseläger. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 16
Qin Shi Huangdis mausoleum
Qin Shi Huangdis mausoleum

Qin Shi Huangdis mausoleum, (秦始皇陵, Qín Shǐhuánglíng) är ett gravkomplex för Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi som dog år 210 f.Kr. Det är placerat precis norr om berget Lishan i Lintong-distriktet ca 30 km öster om centrala Xi'an i Shaanxiprovinsen i Kina. Graven består av en pyramidformad kulle omgiven av en gravgård och flera andra intilliggande monument. Graven är mest känd för Terrakottaarmén som år 1974 hittade ca två km öster om graven, men det finns även flera extraordinära fynd precis i gravens närområde. Gravpyramiden tros kunna innehålla en av världshistoriens intressantaste arkeologiska skatter, men den är ännu inte utgrävd. Graven uppfördes under 36 år med start 246 f.Kr. och färdigställdes efter kejsarens död 210 f.Kr. Qin Shi Huangdis mausoleum är världens största underjordiska mausoleum.

Sedan 1987 är Qin Shi Huangdis mausoleum listat av Unesco som världsarv. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 17
Lewis Hamilton på Hockenheimring, 2014
Lewis Hamilton på Hockenheimring, 2014

Lewis Carl Davidson Hamilton MBE, född 7 januari 1985 i Stevenage i England, är en brittisk racerförare med ursprung från Grenada, som för närvarande kör för Mercedes i Formel 1. Han har vunnit förarmästerskapet två gånger, 2008 och 2014.

Vid tretton års ålder skrev han på ett kontrakt med Formel 1-stallet McLarens förarutvecklingsprogram, vilket även innebar en möjlig chans till en förarplats i stallet. Hamilton debuterade i Formel 1 för McLaren i Australiens Grand Prix 2007, i vilket han slutade på tredje plats. Han tog andraplatsen i formel 1-VM 2007 och fick senare som förste rookie mottaga Hawthorn Memorial Trophy för sina insatser.

Hamilton blev världsmästare i formel 1 2008, en poäng före mästerskapsrivalen Felipe Massa. Han blev den då yngste genom tiderna att lyckas med den prestationen. Hamilton fortsatte hos McLaren mellan 2009 och 2012, men blev som bäst fyra vid två tillfällen. Han blev även utnämnd till MBE av Brittiska imperieorden 2009. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 18
Slagfältet, sett från öster, runt Säveån och Nya Lödöse skans. Karta från 1682.
Slagfältet, sett från öster, runt Säveån och Nya Lödöse skans. Karta från 1682.

Slaget vid Ranängen (eller Slaget vid Randängen) var ett fältslag i närheten av Göteborg mellan dansk-norska och svenska trupper under slutskedet av Hannibalsfejden i augusti 1645. För att kunna belägra Göteborg hade en dansk-norsk armé under befäl av Hannibal Sehested gått över Göta älv och närmade sig staden, då svenska trupper under befäl av Lars Kagg först spärrade vägen vid Ranängen söder om Säveån, och därefter gick till motanfall. De hårt trängda dansk-norska trupperna tog sig tillbaka över älven till Hisingen vid Lärje, och ytterligare strider uppstod med de förföljande svenskarna framförallt vid höjderna sydväst om Bohus fästning.

Sehested lät därefter tre fregatter och tre galärer patrullera i Nordre älv mellan Bohus fästning och Sjöhed i Harestads socken, för att hindra svenskarna att gå över älven. På morgonen den 13 augusti började svenskarna beskjuta staden Ny-Kungälv på fästningsholmen med glödande kanonkulor från Hisingssidan och stora delar av staden sattes i brand. Efter att den svenske generalmajoren Kaggs trupper hade beskjutit Bohus fästning under flera dagar från långt håll och med ganska verkningslöst artilleri, gavs 48 timmars vapenvila den 18 augusti. Innan denna hade löpt ut kom beskedet om att fred hade slutits vid Brömsebro den 13 augusti, samma dag som Ny-Kungälv brändes. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 19
Klubbens hemmaarena Old Trafford 2006.
Klubbens hemmaarena Old Trafford 2006.

Manchester United Football Club är en fotbollsklubb från Stretford i Greater Manchester, England, som spelar i Premier League. Klubben ägs sedan maj 2005 av familjen Glazer.

Klubben grundades år 1878 under namnet Newton Heath LYR Football Club, men bytte 1902 namn till Manchester United och har spelat på Old Trafford sedan 1910. 1908 blev klubben engelska ligamästare för första gången, och detta upprepades 1911. I flygolyckan i München 1958 dog åtta spelare i klubben, som hade potential att göra Manchester United till ett av tidernas mästarlag i engelsk fotboll. 1968 var klubben, med Matt Busby som tränare, den första engelska klubben att vinna Europacupen och var under några år i slutet av 1960-talet också ett av Englands topplag. 1970- och 1980-talet präglades mestadels av degraderingar, tränarbyten och återavancemang – innan klubbens mest framgångsrike tränare, Sir Alex Ferguson, tog över i november 1986 och skulle visa sig vinna totalt 38 titlar med klubben.

Klubben är Englands mest framgångsrika; bland annat engelsk mästare 20 gånger och har vunnit Uefa Champions League tre gånger (1968, 1999 och 2008). Manchester United rankas också till världens rikaste och värdefullaste fotbollsklubbar (2012 var den värd £2,3 miljarder). Manchester United är även världens mest supporterstödda klubb, till supportrar sett också den mest världstäckande klubben, och hade totalt 659 miljoner fans 2011. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 20
Claes Hakes monument på 10-årsdagen efter branden.
Claes Hakes monument på 10-årsdagen efter branden.

Diskoteksbranden i Göteborg var en brand som inträffade natten mellan den 29 och 30 oktober 1998. 63 personer omkom och omkring 200 skadades, de flesta med invandrarbakgrund. Branden uppstod i en lokal vid BackaplanHisingen i Göteborg, där ett diskotek hade arrangerats. Cirka 375 ungdomar i åldern 12–25 år befann sig i lokalen, som var godkänd för 150 personer enligt gällande regelverk. Fyra ungdomar fälldes i tingsrätten år 2000 för att ha anlagt branden. Som anledning till varför de hade gjort det uppgav de att en av dem hade nekats gratis inträde till festen och därför ville hämnas.

Branden anlades i möbler som belamrade festlokalens nödutrymningsväg. Klockan 23.42, ungefär 10–20 minuter efter att branden anlagts, kom det första larmet in. Drygt sju minuter senare var den första styrkan från räddningstjänsten framme på brandplatsen. Styrkan inledde livräddande åtgärder och ett 60-tal personer kunde räddas från byggnaden. Ett tiotal ambulanser gick i skytteltrafik mellan brandplatsen och närliggande sjukhus, medan bussar och bilar stod för transporten av lindrigt skadade. Några minuter efter klockan två på natten förklarades branden vara släckt. Kort efter detta transporterades de sista skadade från olycksplatsen. Polisens utredningsarbete inleddes klockan tre samma natt och skulle senare beskrivas som den svenska polisens största brottsofferinsats genom tiderna. Nästan 2 000 förhör genomfördes och som mest arbetade fler än 100 poliser med ärendet. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 21
Europaparlamentet
Europaparlamentet

Europaparlamentet (EP), även känt som EU-parlamentet, är en av Europeiska unionens institutioner, bestående av 766 ledamöter som väljs genom allmänna, direkta, fria och hemliga val. Europaparlamentet är unionens enda direktvalda institution och har beskrivits som ett av världens mäktigaste parlament. Det förhållandevis låga valdeltagandet i Europaparlamentsvalen har emellertid underminerat parlamentets demokratiska legitimitet.

Parlamentets funktion är att tillsammans med Europeiska unionens råd lagstifta och utöva budgetfunktionen inom Europeiska unionen. Parlamentet ansvarar för att granska förvaltningen av unionens budget och beviljar Europeiska kommissionen ansvarsfrihet på rekommendation av Europeiska unionens råd och mot bakgrund av rapporter från Europeiska revisionsrätten. Parlamentet väljer kommissionens ordförande på förslag av Europeiska rådet, och dess godkännande krävs innan en ny kommission kan utses. Kommissionen är kollektivt ansvarig inför Europaparlamentet, som genom en misstroendeförklaring kan avsätta den. Dock saknar parlamentet, liksom rådet, möjlighet att lägga fram egna lagförslag; denna funktion tillhör helt och hållet kommissionen, utom i undantagsfall. Europaparlamentets officiella säte ligger i Strasbourg, Frankrike, men parlamentet har även förberedande och kompletterande sammanträden i Bryssel, Belgien. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 22
Förslag till stadsplanering 1862.
Förslag till stadsplanering 1862.

Stadsplanering i Gamla stan handlar om regleringen av Stockholms äldsta stadsdel. Under århundradena har det funnits många, delvis radikalt förändrande stadsplaneförslag, för att förnya och sanera Gamla stan i Stockholm. Under stormaktstiden handlade det om att förvandla Stockholm från en medeltida borgarstad till en representativ huvudstad av europeiskt snitt. Under 1800-talets andra hälft fanns starka krafter för att tillämpa stadsplaneprinciperna luft, ljus och breda alléer även för Gamla stan. Detta skulle ha inneburit rivning av nästan hela stadsdelens bebyggelse. Kring sekelskiftet 1900 fick man upp ögonen för de historiska värden som Gamla stans bebyggelse representerade. Bara några få regleringar har blivit verklighet. Idag finns inga planer längre på att riva "staden mellan broarna" och sedan 1979 är Gamla stan ett k-märkt kulturreservat. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 23
Persepolis ruiner
Persepolis ruiner

Persepolis är en forntida ruinstad i södra Iran i provinsen Fars, och var huvudstad i Akemeniderriket. Staden ligger på Marvdasht-slätten, vid foten av berget Kuh-e Rahmat, omkring 70 kilometer nordöst om Shiraz, inte långt från floden Pulwar och dess utflöde i Kur. 1979 upptogs Persepolis på Unescos världsarvslista.

Byggandet av staden påbörjades 521 f.Kr. på order av Dareios I. Det var en del av ett omfattande program av monumentala byggen som syftade till att understryka det akemenidiska Perserrikets enhet och mångfald, samt att befästa kungamaktens legitimitet. Arbetare och hantverkare från alla rikets satrapier engagerades. Arkitekturen byggde på en originell kombination av stilar som utgått från de olika delarna av riket och utvecklade därmed den persiska arkitekturstil som inleddes i Pasargadae och som även återfinns i Susa och Ekbatana. Byggandet av Persepolis bedrevs under mer än två århundraden, ända tills Perserriket erövrades och staden delvis förstördes av Alexander den store år 331 f.Kr. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 24
skarna beskjuter Nya Älvsborg på tillbakavägen ut från Göta älvs mynning i maj 1717.
skarna beskjuter Nya Älvsborg på tillbakavägen ut från Göta älvs mynning i maj 1717.

Striderna vid Göta älv var en serie av slag och belägringar som ägde rum i Göteborgsområdet under 1717 och 1719, mellan försvarande Sverige, och anfallande Danmark-Norge, under slutskedet av det Stora nordiska kriget.

Sedan Karl XII tvingats att avbryta sitt anfall mot södra Norge 1716, försökte Danmark-Norge under ledning av den unge kommendören Peter Tordenskjold, att blockera Göteborg och anfalla dess nyanlagda flottbas Nya Varvet på våren 1717, men utan framgång. Under sommaren anfölls också Strömstad, även det utan framgång för Tordenskjold. En konsekvens av anfallen blev att den svenska örlogsflottan i Göteborg, Göteborgseskadern, flyttades från staden, framförallt till Marstrand och några mindre fartyg till Strömstad.

Efter Karl XII:s förnyade anfall mot Norge på hösten 1718, och sedan fredsförhandlingar brutit samman under tidiga sommaren 1719, anföll Danmark-Norge återigen Bohuslän. Målet för operationerna var att få ett snabbt slut på kriget med en landförlust för Sverige, men också att få slut på det svenska kaperiet som tog hårt på Danmark-Norge. Strömstad intogs snabbt i början av juli 1719, och den starka Karlstens fästning i Marstrand erövrades av Tordenskjold, delvis med hjälp av psykologisk krigföring. Under striderna i Marstrand sänktes större delen av Göteborgseskadern av egna besättningar, för att inte komma i fiendehänder. Ett följande dansk-norskt anfall mot fästningen Nya Älvsborg i Göteborgs hamninlopp slogs tillbaka av svenskarna. Innan striderna ebbade ut under hösten 1719 genomförde Tordenskjold återigen ett anfall mot Nya Varvet, med ett mindre antal soldater och mera framgångsrikt än tidigare. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 25
Erik af Pommern
Erik af Pommern

Sverige under Kalmarunionen behandlar Sveriges historia mellan åren 1389 och 1520, då Sverige tillsammans med Danmark och Norge ingick i Kalmarunionen.

De nordiska länderna förenades i praktiken 1389 och formellt 1397 i Kalmarunionen. Unionen blev en motvikt mot den nordtyska Hansan. Ett återkommande stridsämne var maktfördelningen mellan centrum och riksråden i de tre länderna, något som ledde till att det i Sverige valdes riksföreståndare. Kampen om makten mellan Danmark och Sverige innebar att Skåne och Götaland förhärjades av trupper vid flera tillfällen.

Från 1389 ingick Sverige i en personalunion och från sommaren 1397 i en realunion med Danmark och Norge. Genom Nyköpings recess 1396 hade riksrådet och Drottning Margareta kommit överens om villkoren och den 17 juni 1397 kröntes Margaretas systerdotterson Erik till unionskung på Kalmar slott i närvaro av 67 stormän från de tre länderna. Vid kröningen var Erik endast 15 år och som hans förmyndare fick Margareta fortsätta regera. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 26
Guldsiska, på norsk Gulstilits, på dansk Guldsisken
Guldsiska, på norsk Gulstilits, på dansk Guldsisken

Guldsiska (Carduelis tristis) är en nordamerikansk fågel som tillhör familjen finkar. Den är flyttfågel med en utbredning från södra Kanada till North Carolina under häckningssäsongen, och från strax söder om Kanadas sydgräns till Mexiko under vintern. Guldsiskan är den enda arten i sin underfamilj som genomgår två ruggningar om året. Den uppvisar könsdimorfism i färgningen: hanen är livfullt gul på sommaren och olivfärgad under vintermånaderna, medan honan har en blekt gulbrun färgton som bara blir något ljusare under sommaren.

Guldsiskan är fröätare och anpassad för att äta från fröställningar. Den har en konisk näbb för att plocka frön och rörliga fötter som vigt kan gripa fast i fröställningarna när den äter. Häckningssäsongen är kopplad till födotillgångens höjdpunkt, som börjar i slutet av juli, vilket är relativt sent på året för en fink. Arten är i allmänhet monogam och häckar en gång per år. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 27
En representant för ordningen, gulfläckad ängstrollslända (Sympetrum flaveolum). «Trollsländor» er Øyenstikkere/Augestikkarar på norsk, og Guldsmede på dansk
En representant för ordningen, gulfläckad ängstrollslända (Sympetrum flaveolum). «Trollsländor» er Øyenstikkere/Augestikkarar på norsk, og Guldsmede på dansk

Trollsländor (Odonata) är en ordning bland insekterna. Trollsländor hör till underklassen bevingade insekter och är en av de äldsta nu levande insektsordningarna eftersom gruppen uppträdde under karbontiden för cirka 300 miljoner år sedan. De har en livcykel med ofullständig metamofos, honorna lägger ägg som kläcks till nymfer vilka utvecklas till imago utan ett mellanliggande puppstadium. Nymferna lever i vatten och tar andra små vattenlevande djur. Fullbildade trollsländor är skickliga flygare som vanligen håller till i närheten av vatten och äter andra insekter som ofta fångas i luften.

Ordningen omfattar cirka 5 680 kända arter, varav 57 förekommer i Sverige. En av de minsta trollsländorna är Agriocnemis pygmaea med ett vingspann på bara 18 millimeter. Störst är Megaloprepus caerulatus som har ett vingspann på 190 millimeter.

Utmärkande för trollsländor är att de har ett stort och rörligt huvud med stora fasettögon, bitande mundelar och korta borstliknande antenner, en mellankropp där det första segmentet är ombildat till en halsring medan de två bakre segmenten är sammanväxta, samt två par stora vingar och en långsträckt och smal bakkropp. En indelning av trollsländorna i två stora grupper brukar göras, egentliga trollsländor och flicksländor och jungfrusländor. De kan skiljas åt på vingarnas utseende och på hur vingarna hålls vid vila. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 28
Karta över Kalmarunionens länder.
Karta över Kalmarunionens länder.

Kalmarunionen var en union mellan kungarikena Danmark, Norge och Sverige som bildades 1397 och varade till 1523. Unionen innefattade därmed områden som Finland, Island, Grönland, Färöarna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna. Efter att Sverige lämnade unionen förblev Danmark och Norge i union fram till 1536, varefter Norge blev ett danskt lydrike fram till 1814 och därefter hamnade i union med Sverige till 1905.

Efter att alla de tre nordiska länderna hade fått en gemensam regent (drottning Margareta) 1389 grundades unionen vid ett möte i Kalmar 1397, där aristokratin från de tre länderna samlades för att kröna Erik till kung över de tre länderna. Från mötet finns det så kallade unionsbrevet bevarat och tolkningen av detta har gett upphov till olika lösningar av historiker. Oavsett detta regerades de tre rikena av en monark och Erik efterträddes av Kristofer av Bayern. Vid dennes plötsliga bortgång i januari 1448 saknades dock en given efterträdare och både Danmark och Sverige valde varsin regent. Det kom att dröja till 1457 innan de tre rikena åter styrdes av samma kung, Kristian I. Detta blev dock kortvarigt och efterträdare som Hans och Kristian II styrde över Sverige endast under kortare perioder. I Sverige var dock unionen hela tiden ett politiskt alternativ ända fram till valet av Gustav Vasa till kung 1523. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 29
Cholariket när det var som störst
Cholariket när det var som störst

Choladynastin (சோழர் குலம்) var en tamilsk dynasti som härskade i första hand i södra Indien till 1200-talet e.Kr. Dynastin hade sitt ursprung i den bördiga floddalen vid Kaveri. Chola var på höjden av sin makt under 900- och 1000-talen. Under Rajaraja Chola I (Rajaraja den store) och hans son Rajendra Chola, höjde sig dynastin som en militär, ekonomisk och kulturell makt i Asien. Cholaterritorierna sträckte sig från Maldiverna i söder, och så långt norrut som till floden Ganges stränder i Bengalen. Cholas makt försvagades omkring 1300-talet då Pandyas och Hoysala växte i inflytande.

Choladynastin har lämnat efter sig ett arv som kvarstår i området än i modern tid. Deras gynnande av tamilsk litteratur och deras iver i att bygga tempel har frambringat några storverk i tamilsk arkitektur och poesi. Cholakungarna var ivriga byggare och föreställde sig templen i sina kungariken inte bara som platser för dyrkan utan även som centrum för ekonomisk aktivitet, som gynnade hela samhället. De inledde en centraliserad styrelseform och etablerade en disciplinerad byråkrati. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 30
Den franska liljan, som är scoutrörelsens symbol
Den franska liljan, som är scoutrörelsens symbol

Scouting, eller scoutrörelsen, är en världstäckande ungdomsrörelse med uttalade mål att hjälpa ungdomar med deras fysiska, mentala och andliga utveckling så att de kan bli konstruktiva medlemmar i samhället.

Scouting grundades 1907 då Robert Baden-Powell, generallöjtnant i den brittiska armén, anordnade det första scoutlägretBrownsea Island i England. Baden-Powell skrev ner det han ansåg vara scoutings grundprinciper i Scouting for Boys (London, 1908). Boken baserades på Baden-Powells tidigare militära böcker med influenser och stöd från Frederick Russell Burnham, Ernest Thompson Seton (Woodcraft Indians), William Alexander Smith (Boys' Brigade) och hans utgivare Cyril Arthur Pearson. Under 1900-talets första 50 år växte rörelsen och kom att omfatta tre huvudsakliga åldersgrupper för pojkar (vargunge, pojkscout, roverscout) och flickor (blåvinge, flickscout, rangerscout). ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 31
Mossefossen och Moss Järnverk sommaren 1800, akvatint av J.W. Edy.
Mossefossen och Moss Järnverk sommaren 1800, akvatint av J.W. Edy.

Moss Järnverk var ett järnverk i Moss i Norge, grundat 1704. Verket var i många år stadens största industri, och med kraft från Mossefossen blev malm, huvudsakligen från Arendalsfältet, nersmält och bearbetad till en mängd olika produkter. Från mitten av 1700-talet var verket Norges ledande försvarsverksamhet och göt hundratals av tunga kanoner i järn. Norges första valsverk för järn anlades också där.

Moss Järnverk hade flera framträdande ägare, bland andra Bernt Anker och Herman Wedel-Jarlsberg, och särskilt under den förstnämndes ägande var verket något av en attraktion för besökande. Moss Järnverks administrationsbyggnad, den så kallade Konventionsgården, är känd för att den användes under förhandlingarna av Konventionen i Moss år 1814.

Vid mitten av 1800-talet fick verket ökad konkurrens från svenska och engelska järnverk; stigande priser på träkol var också ödeläggande för lönsamheten – järnverksdelen lades ner år 1873. Moss Järnverk såldes för 115 000 spesiedaler (en gammal norsk myntenhet) år 1875, och området verket låg på togs över av vad som sedan blev emballagefabriken Peterson, som fortfarande finns kvar. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 32
Hästar
Hästar

Uddatåiga hovdjur (Perissodactyla) är en ordning i klassen däggdjur. Som namnet antyder har de ett ojämnt antal tår vid fötterna. Det tre recenta (nu levande) familjerna hästdjur (Equidae), noshörningar (Rhinocerotidae) och tapirer (Tapiridae) omfattar tillsammans 17 till 19 arter (beroende på auktoriteten). Att dessa djur, som i utseende är ganska olika varandra, är släkt upptäcktes av zoologen Richard Owen under 1800-talet, som även skapade begreppet uddatåiga hovdjur ("odd-toed ungulates"). Alla arter är växtätare. Ordningens utbredningsområde har minskat betydligt under de senaste 20 000 åren.

På grund av anpassningen av de olika arterna till de skilda levnadsområdena finns stora skillnader i kroppsbyggnaden. Det finns dock gemensamma drag i uppbyggnaden av extremiteterna och tänderna. För alla levande, och de flesta utdöda, arterna gäller att de är jämförelsevis stora. Noshörningar är efter elefanterna de näst största däggdjuren på land. Den utdöda arten Paraceratherium, som var en noshörningart utan horn och som levde i oligocen, räknas som det största landlevande däggdjuret över huvud taget. Andra arter som de utdöda hästdjuren i släktet Hyracotherium var, med en mankhöjd av 20 centimeter, betydligt mindre. Med undantag för avlade dvärghästraser ligger kroppens längd mellan 180 och 420 cm och vikten mellan 150 och 3 500 kg. Medan noshörningar är utrustade med en tjock överhud och nästan saknar hår har hästdjur och tapirer en kort och tät päls. De flesta arter är grå- eller brunaktigt färgade men sebror har en teckning med flera svarta ränder och även unga tapirer har ränder. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 33
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen.
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen.

Solsystemet består av solen och de himlakroppar som den binder till sig genom sin gravitation. Solsystemet har sitt ursprung i en gravitationell kollaps av ett gigantiskt gas- och stoftmoln för 4,5 miljarder år sedan.

Runt solen kretsar en rad objekt i en nästan platt skiva i ekliptikan. Undantaget solen hittar man det mesta av solsystemets massa i de åtta planeterna, vars omloppsbanor är nästan cirkulära. De fyra inre mindre planeterna är Merkurius, Venus, jorden och Mars, som kallas stenplaneterna och består mest av sten och metall. De fyra yttre planeterna är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus som kallas gasjättarna och består mest av väte och helium och är mycket tyngre och större än stenplaneterna. Även Pluto räknades tidigare till planeterna, men omklassificerades år 2006 till dvärgplanet.   ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 34
Rödstjärtad sotkakadua
Rödstjärtad sotkakadua

Rödstjärtad sotkakadua (Calyptorhynchus banksii) är en stor kakadua som finns i Australien. Arten kallades Calyptorhynchus magnificus i många årtionden tills det nuvarande vetenskapliga namnet fastställdes officiellt 1994. Den förekommer huvudsakligen i de torrare delarna av kontinenten. Fem underarter accepteras, vilka utseendemässigt främst skiljer sig åt i näbbstorlek. De nordligare underarterna förekommer allmänt, men de två sydliga underarterna är hotade.

Rödstjärtade sotkakaduor är aktiva dygnet runt, skräniga och högljudda, och ses ofta när de flyger högt uppe i flockar. De tenderar att flyga ganska långsamt med oregelbundna tunga flaxande vingslag, som tydligt skiljer sig från den liknande glanssotkakaduans lätta vingslag. Rödstjärtad sotkakadua är fröätare, hålhäckare och beroende av träd med relativt tjocka stammar för sina bohålor, som gamla eucalyptusträd eller gummiträd.

Rödstjärtad sotkakadua är den av sotkakaduorna som lättast anpassar sig till ett liv i fångenskap, men sotkakaduor är mycket ovanliga och dyra utanför Australien. Liksom andra kakaduor kan rödstjärtad sotkakadua bli mycket långlivad i fångenskap. År 1938 omtalade ornitologen Neville Cayley en över femtio år gammal individ vid Taronga Zoo. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 35
Fossil av Archaeopteryx ("Berlinexemplaret") på naturhistoriska museet i Berlin.
Fossil av Archaeopteryx ("Berlinexemplaret") på naturhistoriska museet i Berlin.

Archaeopteryx är ett släkte som beskrivits utifrån fossil av den enda funna arten Archaeopteryx lithographica vilken länge har betraktats som den äldsta kända fågeln. Dess systematiska placering är dock omdiskuterad och samtida forskning indikerar att den inte utgör en direkt förfader till dagens fåglar, utan förhåller sig snarare som en kusin till de moderna fåglarnas förfader. Den levde under yngre jura för runt 150 miljoner år sedan i det som idag är södra Tyskland. Archaeopteryx var stor som en korp och hade breda, rundade vingar och en lång, fjäderklädd svans. Den kunde bli upp till en halv meter lång. Dess fjädrar påminner om fjädrarna hos dagens fåglar, den kunde förmodligen flyga i någon mån, och den var sannolikt varmblodig. I många avseenden utgör den en tidig mellanform mellan dinosaurier och fåglar, då den hade fjädrar och vingar, men också tänder och ett skelett som liknade små köttätande dinosaurier. Den första beskrivningen av Archaeopteryx publicerades 1861, bara två år efter att Charles Darwin hade publicerat sin bok Om arternas uppkomst, och den har alltsedan dess spelat en viktig roll i debatterna om evolutionen. Man har hittills funnit fossil av elva Archaeopteryx. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 36
Högsta harmonins sal i Förbjudna staden.
Högsta harmonins sal i Förbjudna staden.

Förbjudna staden (kinesiska: 故宫 Gùgōng) var det kejserliga palatset för Mingdynastin och Qingdynastin. Palatset ligger just norr om Himmelska fridens torg i centrala Peking i Kina. 24 kejsare har styrt Kina från Förbjudna staden sedan dess invigning år 1421 fram till att Qingdynastin störtades 1911. Förbjudna staden är till ytan världens i dag största palats. Palatset påstås ha 9 999 ½ rum, men det verkliga antalet är något lägre. I dag är Förbjudna staden ett av Kinas och världens mest besökta turistmål och kan besökas på The palace museum.

Sedan 1987 är Förbjudna staden listat av Unesco som världsarv. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 37

[[Fil:|120x150px|left|border|Óengus I|lenke=:sv:Óengus I ]] Óengus, Fergus son var pikternas kung från 732 till sin död 761. Hans regeringstid kan rekonstrueras i viss detalj från ett antal olika källor.

Óengus blev huvudkung i Piktland efter en period av inbördeskrig i slutet av 720-talet. Under hans regeringstid underkuvades grannriket Dál Riata och kungariket Strathclyde anfölls med mindre framgång. Óengus var den mäktigaste härskaren i Skottland i över två årtionden och var inblandad i krig på Irland och i England.

Óengus sammankopplas ibland med grundandet av kuststaden St Andrews, ursprungligen Cennrígmonaid, men historierna är inte samtida och kan vara fel. Däremot går det att via skriftliga källor koppla ihop Óengus med Sankt Andreas-kulten, som kan ha kommit till Piktland från Northumbria. Det antas allmänt att St Andrews-sarkofagen utfördes på uppdrag av Óengus.

Den mängd information som har överlevt rörande Óengus jämfört med andra piktiska kungar, hans gärningars natur och geografiska utbredning och hans regeringstids längd sammanfaller till att göra kung Óengus till en av de mest betydelsefulla härskarna under den tidiga medeltiden på Brittiska öarna. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 38
Karta över de irisktalande områdena på Irland. De platser som nämns i denna artikel är utsatta på kartan
Karta över de irisktalande områdena på Irland. De platser som nämns i denna artikel är utsatta på kartan

Irisk fonologi varierar från dialekt till dialekt, och språket har inget standarduttal. Dialekterna delas vanligtvis in i tre grupper: Ulsteririska, Connachtiriska och Munsteririska. Denna artikel beskriver främst de drag som är gemensamma för samtliga dialekter, samt de tydligaste skillnaderna.

Irisk fonologi har studerats som akademiskt ämne sedan slutet av 1800-talet, och flera forskare har publicerat verk om dialekter från samtliga områden där språket talas. På senare tid har även teoretiska lingvister uppmärksammat iriskans fonologi, och flera böcker, artiklar och avhandlingar har publicerats om språket.

En av de viktigaste aspekterna inom irisk fonologi är det att nästan alla konsonanter förekommer i par, med ett ”tjockt” (från engelska: broad) uttal och ett ”tunt” (engelska: slender). Tjocka konsonanter är velariserade, vilket innebär att tungryggen (bakdelen av tungan) dras bakåt och uppåt mot mjuka gommen för att uttala konsonanten. Tunna konsonanter är palataliserade, vilket innebär att tungan pressas mot hårda gommen. Skillnaden mellan tjocka och tunna konsonanter är mycket viktig på iriska, eftersom betydelsen av ett ord kan ändras bereonde på om konsonant uttalas tjockt eller tunt. Till exempel är den enda uttalsskillnaden mellan ”ko” och beo ”levande”, att det förra uttalas med tjockt b, medan det senare är ”tunt”. Kontrasten mellan tjocka och tunna konsonanter är avgörande, inte bara i uttalet av konsonanterna i sig, eller i uttalet av de angränsande konsonanter, utan också för att avgöra vilka konsonanter som kan förekomma bredvid andra konsonanter, och hur ord som börjar på vokal uttalas. Skillnaden mellan tjocka och tunna vokaler liknar den mellan ”hårda” och ”mjuka” i flera slaviska språk, bland annat ryska. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 39
Treblinka var ett av lägren inom Operation Reinhard.
Treblinka var ett av lägren inom Operation Reinhard.

Operation Reinhard, även kallad Aktion Reinhard eller Einsatz Reinhard, var ett förintelseprogram som utarbetades av SS under andra världskriget och inbegrep tre förintelseläger: Bełżec, Sobibór och Treblinka. Operationen uppkallades efter SS-Obergruppenführer Reinhard Heydrich, chef för Reichssicherheitshauptamt (RSHA), Nazitysklands säkerhetsministerium och riksprotektor i Böhmen-Mähren, och syftade till utplåning av den judiska befolkningen i Generalguvernementet, den del av Polen som inte hade inlemmats i Tredje riket.

Man beräknar att omkring 2 miljoner polska judar förintades inom ramen för Operation Reinhard som pågick från juli 1942 till november 1943 och avslutades med Aktion Erntefest. Antalet dödsoffer i de tre enskilda lägren beräknas till 1 500 000, med 550 000 i Bełżec, 200 000 i Sobibór och 750 000 i Treblinka. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 40
Foto av en ettårig kakapo på Codfish Island.
Foto av en ettårig kakapo på Codfish Island.

Kakapo (maori för nattpapegoja) (Strigops habroptilus), även kallad ugglepapegoja, är en nattaktiv papegojart med gul-grön fjäderdräkt, som är endemisk för Nya Zeeland. Kakapon känns igen på en distinkt ansiktsrundel av sensoriska, morrhårsliknande fjädrar, en stor grå näbb, korta ben, stora fötter, och vingar och stjärt av relativt kort längd. En viss kombination av egenskaper gör den unik i dess slag; det är den enda papegojarten som inte kan flyga, samt den tyngsta av dem.

Kakapon är gräsätare och har en tydlig könsdimorfism i kroppsstorlek, låg basalomsättning. Hanen deltar inte i omsorgen om ungarna och den är den enda papegojarten som har en polygyn parningslek, där hannen visar upp sig inför många honor (liknande orrspel). Den är också möjligen en av världens mest långlivade fåglar. Kakapon är kritiskt utrotningshotad, med bara 86 kända levande individer, av vilka alla har givits namn. Bevarandet av kakapon har gjort arten välkänd. Kakapon, liksom många andra fågelarter, har historiskt varit viktig för maorierna, Nya Zeelands ursprungsbefolkning, och förekommer i många traditionella legender och folktro. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 41
Sveriges landsdelar innan 1809
Sveriges landsdelar innan 1809

Norrland är den nordligaste av Sveriges tre landsdelar och består av fem län och nio landskap, vilka utgör 59,6 procent av Sveriges yta. Den fastboende befolkningen uppgår till 1 163 255 invånare, vilket utgör cirka 12 procent av Sveriges befolkning. I Norrland lever två av Sveriges minoritetsfolk, samer och tornedalingar. Inlandet väster om högsta kustlinjen har aldrig varit täckt av hav och saknar därför de finkorniga sedimentjordarter som är mest lämpade för jordbruk. Jordbruket nådde inte landsdelen förrän under yngre bronsålder, varför inlandet är glesbefolkat. Ett småkungarike uppstod i Mellannorrland under järnåldern till följd av järn- och pälshandel med Mälardalen och kontinenten, som kom att bli Stor-Hälsingland och grunden till Norrland. Norrbotten började koloniseras av svenskar på 1300-talet. Norrland var ett län på 1600-talet. Sveriges första storindustriområde uppstod med ångsågverken i Norrland från 1849, något som resulterade i en betydande inflyttningsvåg till Norrland. En ansenlig andel av Sveriges elproduktion, massaindustri, gruvbrytning och elintensiv tillverkningsindustri är idag lokaliserad till Norrland. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 42
Noomi Rapace, som gestaltade Lisbeth Salander i tre filmer 2009.
Noomi Rapace, som gestaltade Lisbeth Salander i tre filmer 2009.

Lisbeth Salander är en fiktiv person som förekommer i den svenske journalisten Stieg Larsson bästsäljande Millennium-trilogi. Försäljningssiffrorna, och de hittills fyra filmer där hon är en av huvudpersonerna, gör henne till en av de mest internationellt kända svenska rollfigurerna.

Salander är en inåtvänd hacker. Bland hennes yttre attribut märks en stor tatuering av en drake på ryggen, svartfärgat hår och punk-influerade kläder. Tillsammans med journalisten Mikael Blomkvist löser hon mysteriet med den försvunna Harriet Vanger, och i samband med det tvingas hon med våld att konfrontera sin ondskefulle förvaltare och därefter hela sin uppväxt då hon var inspärrad på mentalsjukhus. Hennes hämndhistoria får konsekvenser för såväl stora företagskoncerner som Sveriges kontraspionageorganisationer.

I den svenska filmatiseringen av Millennium-trilogin (2009) spelas Salander av Noomi Rapace. I Hollywood-versionen (2011) spelas rollen av Rooney Mara. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 43
Kortklippt svart storpudel.
Kortklippt svart storpudel.

Pudeln är en hundras från Frankrike. Den finns i fyra storlekar; toypudel, dvärgpudel, mellanpudel och storpudel, som alla räknas till rasgruppen sällskapshundar. I en undersökning 2012/2013 utnämndes pudeln till världens tredje populäraste hundras.

Pudeln var ursprungligen en vattenapporterande jakthund. Den har även använts som tryffelhund och cirkushund men används numera främst som familjehund. Rasen har en lång historia som är gemensam med vattenhundarna; tyskans pudelhund är ursprungligen en översättning av latinets canis aquaticus. Det finns olika teorier om denna hundtyps uppkomst men man tror att den uppkommit någonstans i medelhavsregionen någon gång under medeltiden. Pudeln och vattenhundarna är rikligt avbildade sedan 1400-talet. I skrift kan de spåras till 1200-talet, men är första gången beskrivna på 1500-talet.

Pudeln är känd för sin intelligens och sitt glada lynne. Den är lättlärd och framgångsrik i flera hundsporter såsom agility, lydnadsprov och bruksprovsgrenarna sök och spår.

Hundrasen känns lättast igen på sin ulliga päls, som förekommer i olika färger och som traditionellt har varit lejonklippt, men som finns i ett flertal frisyrer. Pudlar som inte deltar på hundutställning är i allmänhet klippta i lättskötta vardagsfryser. Pudeln skall vara harmoniskt och proportionerligt byggd, med lätt och fjädrande gång, en hund helt utan framavlade extrema drag. De små varianterna har samma standard som de stora och får inte ha drag av dvärgväxt. Pudeln räknas som en jämförelsevis frisk ras.

Pudeln har ibland förknippats med häxkonst och magi. Mest känd är pudeln i Goethes Faust som förvandlas till Mephistopheles. Det är härifrån uttrycket pudelns kärna kommer. Pudeln förekommer även i påfallande många andra talesätt. Till de mest kända hör luspudel, klok som en pudel och göra en hel pudel. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 44
Taxonomi över problematiken kring fri vilja
Taxonomi över problematiken kring fri vilja

Fri vilja är ett centralt begrepp inom filosofi och religion. Med fri vilja menas att blott förnuft i viss utsträckning styr handlingar – oberoende av naturliga och övernaturliga faktorer. Ibland definieras det som möjligheten att den handlande agenten "skulle ha kunnat handla annorlunda". Den fria viljan ses av flera livsåskådningar som ett undantag från en annars deterministisk värld och är dessutom nödvändig för flera av dem, bland annat existentialismen. Den står i skarp motsättning till fatalismen.

Med det mekanistiska tänkandets inträde i vetenskapen ifrågasattes den vardagliga uppfattningen om människors fria vilja, även om detta även hade gjorts tidigare, om än i mindre utsträckning och på andra grunder. Inom filosofin skiljs determinism och indeterminism, det vill säga huruvida naturen är helt orsaksbunden eller inte, och mellan kompatibilism och inkompatibilism, det vill säga huruvida fri vilja är förenligt med en helt deterministisk värld eller inte. Det finns ingen allmänt accepterad definition av "fri vilja", vilket är en av anledningarna till en utbredd oenighet. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 45
Olika sorters choklad.
Olika sorters choklad.

Choklad är ett antal olika livsmedel baserade på kakaobönan. Bönan framställs av frukten från kakaoträdet (Theobroma cacao). Kakaoträdet har odlats i Sydamerika åtminstone sedan 600-talet av mayaindianer. Bönorna tros ha använts i åtminstone 2 500 år. Till Europa togs choklad första gången 1502 av Columbus, och Spanien etablerade tidigt ett monopol på import. Först förtärdes chokladen i form av chokladdryck, och chokladhus som sålde drycken öppnade på många ställen i Europa. 1828 upptäckte man hur man kunde framställa pulver av kakaobönorna, vilket ledde till att den första chokladkakan någonsin tillverkades 1847.

Choklad som ord har använts i svenskan sedan 1688. Det kommer från det spanska ordet chocolate med samma betydelse. Varifrån ordet chocolate sedan kommer är ganska kontroversiellt. Ett möjligt ursprung är från nahuatls xocolatl bildat från xococ eller xocolli som betyder bitter och atl som betyder vatten, således bittert vatten. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 46
Ramlösa brunn 1816, vy åt väst.
Ramlösa brunn 1816, vy åt väst.

Ramlösa hälsobrunn är en svensk hälsobrunn belägen i Ramlösa i sydöstra Helsingborg, grundad den 17 juni 1707 av Johan Jacob Döbelius. Brunnen byggdes upp kring den järnbrunn som Döbelius undersökt 1701, 1705 och 1706. Under loppet av 1700-talet ökade hälsobrunnens anseende och besöktes av gäster från både Sverige och Danmark. Ramlösa brunn hade sin storhetsperiod i början av 1800-talet, då flera medlemmar av kungafamiljen och personer ur adeln regelbundet besökte anläggningen. I slutet av 1890-talet fann man en ny och mer mineralrik alkalisk källa, vilket blev starten för det buteljerade vattnet och det moderna Ramlösaföretaget. Samtidigt minskade hälsobrunnens ursprungliga verksamhet, som slutligen lades ner 1973. Efter exploateringshot under 1970-talet skyddades flera av byggnaderna som byggnadsminnen och nästan hela parken klassades som ett skyddsområde inom byggnadsminnesförklaringen. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 47
Örebro slott den 8 augusti 2011
Örebro slott den 8 augusti 2011

Örebro slott är beläget på en holme i Svartån i Örebro, Närke. Det uppfördes ursprungligen som en försvarsborg, sannolikt i mitten av 1300-talet. Byggherre var troligen kung Magnus Eriksson. Under Hertig Karls tid byggdes borgen om till ett renässansslott. Det hade redan då till stor del förlorat sin roll som försvarsanläggning. Ytterligare ombyggationer har ägt rum genom årens lopp. Den senaste större exteriöra förändringen ägde rum i slutet av 1800-talet, då slottet byggdes i en historieromantisk stil. En rad viktiga riksdagar och möten har ägt rum på slottet. Sedan 1764 fungerar slottet som residens för landshövdingen i Örebro län. Örebro slott är statligt byggnadsminne sedan år 1935. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 48
Stockholms stadshus, vy från sydost över Riddarfjärden, 2011.
Stockholms stadshus, vy från sydost över Riddarfjärden, 2011.

Stockholms stadshus är beläget på den gamla eldkvarnstomten vid Hantverkargatan 1 på Kungsholmen i centrala Stockholm. Byggnadsverket invigdes på midsommarafton 1923, på 400-årsdagen av Gustav Vasas intåg i Stockholm.

Arkitekten Ragnar Östberg lär ha inspirerats av Dogepalatsets volym och arkader mot vattnet samt Markuskyrkans kampanil i Venedig. Stadshusets yttre och inre bär även influenser av bland annat italiensk arkitektur, nordisk gotik och islamisk konst. Stadshuset räknas till ett av landets främsta byggnadsverk i den nationalromantiska stilen. Med sitt 106 meter höga torn är det även ett känt landmärke i Stockholm och ligger år 2012 fortfarande på fjärde plats bland Stockholms högsta byggnader.

Stockholms stadshus är säte för Stockholms kommunfullmäktigesammanträden och borgarrådens arbete. Stockholms stadshus är troligen Sveriges mest kända byggnad, inte minst tack vare dess användning som inramning för de årligen återkommande Nobelfestligheterna. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 49
Västra fasaden av Tullgarns slott och parken.
Västra fasaden av Tullgarns slott och parken.

Tullgarns slott är ett slott vid Tullgarnsviken i Hölö, söder om Södertälje i Södermanland. Platsen har anor från 1200-talet. En första slottsliknande anläggning, Stureborgen, byggdes i slutet av 1500-talet. Nuvarande slott uppfördes genom Magnus Julius De la Gardies initiativ och stod klart 1727.

Tullgarns slott och flera av byggnaderna på området är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Slottet tillhör de elva Kungliga slotten i Sverige. Det ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk medan kungahuset äger dispositionsrätten.

Slottet är öppet för allmänheten i samband med guidade visningar. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 50
Gransångare, sannolikt underarten tristis.
Gransångare, sannolikt underarten tristis.

Gransångare (Phylloscopus collybita) är en liten fågelart, en tätting. Den är vanlig och utbredd och häckar i öppen skogsmark i större delen i Europa och kring Medelhavet samt i Sibirien.

Denna flyttfågel övervintrar i södra och västra Europa, södra Asien och norra Afrika. Den är grönbrun på ovansidan och benvit på undersidan. Honan bygger ett kupformigt bo på marken, och tar det största ansvaret för att ruva och utfodra ungarna, medan hanen har liten inblandning i bobygget, men försvarar sitt revir mot rivaler och attackerar potentiella predatorer. Gransångaren är insektsätande. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 51
Parfym
Parfym

Parfym är en substans som används för att ge människor, föremål och rum väldoft. Parfymer är vanligen vätskor, men kan också återfinnas som salvor eller krämer. Doften i parfym kommer från olika eteriska oljor och aromämnen. Ibland ingår också fixativer som gör att parfymen inte avdunstar för fort, och något lösningsmedel, till exempel alkohol eller vatten.

Parfymer kan finnas i olika koncentrationsgrad i form av parfymextrakt, eau de parfum, eau de toilette och eau de Cologne. Samma parfym kan också användas i andra produkter, som tvål, deodorant, rumspray, med mera. Doftämnen bryts ner, försämras eller på annat sätt förändras om de utsätts för hetta, ljus, eller luft. ► Läs mer …
Vis - historikk


Uke 52
Sjungande taltrast - eller Måltrost (norsk) og Sangdrossel (dansk)
Sjungande taltrast - eller Måltrost (norsk) og Sangdrossel (dansk)

Taltrast (Turdus philomelos) är en fågel inom familjen trastfåglar som förekommer i stora delar av den palearktiske sone så långt österut som Bajkalsjön. Den har brun ovansida och svartprickig gulvit eller gulbrun undersida. Dess karakteristiska sång, med upprepade musikaliska fraser, har ofta omnämnts i poesi. Lyssna.

Taltrasten häckar i skogar, trädgårdar och parker. Den är delvis flyttfågel. Den har även introducerats till Nya Zeeland och Australien.

Taltrasten bygger sitt skålformade rede i en buske eller ett träd, men även direkt på marken, och lägger vanligtvis fyra till fem ägg. Den är allätare och har vanan att använda en favoritsten som "städ" för att krossa sniglar mot. ► Läs mer …
Vis - historikk


Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022  · 2023  · 2024