Wikipedia:Ukens artikkel

Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkelRediger

til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Gullruten er en årlig prisutdeling og utmerkelse for den norske TV-bransjen.

Ved første utdeling, i 1998, ble det delt ut 12 TV-relaterte priser. Alle 12 eksisterer fortsatt med mer eller mindre samme navn. I 2019 blir det delt ut priser i totalt 36 klasser; 18 under hovedutdelingen og 18 under fagprisutdelingen. Mestvinnende programmer gjennom tidene er Dokument2, Nytt på nytt, P3 Gull, Skam og Heimebane. Les mer her

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Lise Skjåk Bræk (født 1941) er en norsk kunsthåndverker og designer. Hun har i hovedsak arbeidet med klær som kunsthåndverk. Hun kaller seg «klesantropolog», og er opptatt av klær som språk og kommunikasjon, noe hun har vist både i utstillinger og bokutgivelser. Hun har designet wearable art, eksklusive motekolleksjoner, kostymer, seremonielle plagg for universiteter, kirketekstiler og drakter og uniformer for bedrifter som Posten, Tollvesenet og Vinmonopolet.

Da hun ble engasjert som designer og kunstnerisk konsulent i forbindelse med Vinter-OL 1992, Sommer-OL 1992 og Vinter-OL 1994 la hun vekt på å designe plagg, og velge profilprodukter, basert på norske tradisjoner. Siden slutten av 1990-årene har hun i hovedsak designet festdrakter, der hver drakt er en original. Hun har vært formann i Trondhjems kvinnesaksforening, og sto bak den såkalte «kumuleringsaksjonen» i Trondheim i 1971. Les mer her

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkelRediger

hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Inga frå Varteig (1185–1234) var ei norsk kvinne kjend som mor til Håkon Håkonsson, som ho fekk med kong Håkon Sverresson. Inga var ikkje gift med kongen, men bar jernbyrd for å prova at sonen var av kongeleg ætt. Dette fann ifølgje overleveringa stad i 1218, og er det einaste ein veit rimeleg sikkert om henne.

Inga Ingedotter var truleg frå Varteig i nærleiken av Sarpsborg. Truleg høyrde ho til ei god bondeslekt i Østfold. Det vart sagt av ho var svært vakker. Under eit opphald hjå frenden sin, Audun, vart ho kjend med Håkon Sverresson. Kjennskapen vart intim, og ho vart seinare gravid med barnet som skulle verte den store kongen av Noreg, Håkon Håkonsson. Inga fekk ei sentral rolle i skodespelet Kongs-Emnerne av Henrik Ibsen. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

James Joyce (1882–1941) var ein irsk forfattar, kjend for romanen Ulysses frå 1922. Joyce vert rekna mellom dei største irske forfattarane, og for å ha hatt stor kulturell påverknad på 1900-talet. Attåt Ulysses er den vanskelege romanen Finnegan's Wake (1939), novellesamlinga Dubliners (1914) og den halv-sjølvbiografiske romanen A Portrait of the Artist as a Young Man (1916) mellom dei mest røynde verka hans Joyce.

James Joyce levde mesteparten av livet sitt utanfor Irland, men alle verka hans er knytte til heimbyen Dublin, og alle finn dei stad der. Mellom anna vert det ugreie tilhøvet hans til den irske katolske kyrkja spegla hjå romanfiguren Stephen Dedalus, som er ein delvis sjølvbiografisk figur. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkelRediger

Ukens danske artikkel. Arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Et komplekst tal er i matematikken en størrelse  , som kan skrives på formen

 

hvor   og   som angivet er vilkårlige reelle tal og hvor   er en særligt konstrueret størrelse med egenskaben

 

En løs beskrivelse af forskellen på reelle og komplekse tal er at de reelle tal kan opfattes som punkter på en tallinje. Addition svarer til en parallelforskydning langs linjen, og multiplikation svarer til en strækning af linjen. De komplekse tal kan opfattes som punkter i et talplan. Addition svarer til en parallelforskydning af planets punkter, mens multiplikation svarer til en strækning i kombination med en rotation af planets punkter. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Kristina af Sverige (1626–1689) var regerende dronning af Sverige 1632–1654. Hun var datter af og tronarving efter Gustaf 2. Adolf. Hun var under formynderstyre med Oxenstierna i spidsen fra 1632 og regerende dronning 1644–1654.

Kristina var en dygtig politiker, der fremskyndede den Westfalske Fred, der afsluttede Trediveårskrigen. Da hun forblev ugift, sikrede hun tronen for sin fætter, Karl 10. Gustaf. Hun var interesseret i filosofi, kunst og videnskab.

Hun abdicerede i 1654, hvorefter hun forlod landet, gik over til katolicismen – der var fra 1617 dødsstraf i Sverige for at konvertere – og bosatte sig i Rom, hvor hun blev begravet i Peterskirken. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkelRediger

Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Stockholms krogar, värdshus och restauranger kan följas tillbaka till medeltiden. Namngivna vinkällare från den tiden var exempelvis Spanska Druvan vid Stortorget där kung Johan III lär ha varit gäst vid 1500-talets mitt. Enligt en kunglig förordning från 1605 skulle det finnas sex privilegierade och namngivna värdshus i Staden mellan broarna (Gamla Stan). De blev därmed Stockholms första officiella storkällare som fick ta hand om hovets utländska gäster och främmande sändebud.

Under slutet av 1600-talet fanns 51 vinkällare, 81 krogar och 21 gårkök i staden. I mitten av 1700-talet fanns närmare 700 officiella krognummer i Stockholm. Med dåtidens invånarantal motsvarade det ett utskänkningsställe per omkring 83 invånare. Det rörde sig ofta om enkla etablissemang som drevs av medellösa kvinnor vilka fick serveringstillstånd som ett slags fattighjälp. De något ”finare” utskänkningsställena drevs av utbildade vinskänkar och traktörer. I ett regelverk från 1788 begränsades antalet traktörer i Stockholm till 50.

Bellman omnämnde 113 krogar i sina dikter. Bland dem märks Källaren Stralsund som kan dateras tillbaka till år 1502 och därmed räknas som Stockholms äldsta kända privata krog. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Trädkrypare (Certhia familiaris) är en fågelart. Den liknar andra arter inom trädkrypare-familjen med böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för att kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar.

Trädkryparen har nio eller fler underarter som häckar i olika delar av de tempererade delarna av Eurasien. Den häckar i trädhålor eller bakom barkflagor. Honan lägger vanligen fem eller sex vita ägg med rosa prickar i det fodrade boet, men ägg och ungar är sårbara för angrepp från hackspettar och ekorrar.

Trädkryparen är insektsätare och klättrar uppför trädstammar som en mus, för att leta efter insekter som den plockar från skrevor i barken med sin fina böjda näbb. Fågeln lever ensam på vintern, men kan bilda gemensamma sovplatser under kallt väder. Läs mer…

svdann

Uke 11Rediger

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki

Uke 12Rediger

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki