Wikipedia:Ukens artikkel

Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkelRediger

Ukens artikkel. Arkiv: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021

til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Adventfjorden er en 8 km lang og 3,5 km bred fjord som avslutter Adventdalen og munner ut i Isfjorden ved Longyearbyen på Svalbard. Innerst ved fjordens sørvestbredd ligger Store Norske Spitsbergen Kulkompanis gruveanlegg og administrasjonssenteret Longyearbyen.

Adventfjorden er en sørlig sidefjord om lag midt i Isfjorden, og er en grunn, nedsenket U-dal uten terskel. Innerst skaper Adventelva et stort, bredt tidevannsdelta. Adventdalens og Longyeardalens samlede nedbørsområde på 694 km² forsyner fjorden med ferskvann, sedimenter og næringsstoffer. Navnet på fjorden er en norsk forvanskning av det engelske navnet Adventure Bay. Les mer her.

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Amasoner var ifølge gresk mytologi innbyggere i et legendarisk matriarkalsk rike i ytterkanten av den kjente verden, styrt av kvinnelige krigere. Legendene ser ut til å ha utgangspunkt i kvinnelige krigere blant skyterne, og de gamle grekerne sluttet aldri å forundre seg over slike rollebytter. Amasonene var trolig modell for våre norrøne valkyrier; i Danmark er det funnet spor etter innvandring fra skytiske områder fra århundret før Kristi fødsel. I nyere tid har ordet «amasone» blitt brukt på sterke og uavhengige kvinner. Det mest kjente moderne eksempelet på en amasone, er superhelten Wonder Woman. Amasoner var også fremstilt i TV-serien Xena: Warrior Princess. Les mer her.

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkelRediger

Wikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021

hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

John Millington Synge (16. april 1871–24. mars 1909) var ein irsk dramatikar, diktar, skribent og folkloresamlar. Han var ein nøkkelperson i den irske litterære fornyinga, og var med på å leggja grunnlaget for Abbey Theatre i Dublin. Sjølv om han hadde ein protestantisk mellomklassebakgrunn, er Synge sin forfattarskap oppteken av tilhøva til dei katolske menneska på landsbygda i Irland, og det han såg på som heidenskapen i deira verdssyn. Synge er best kjend for teaterstykket The Playboy of the Western World, som førte til opptøyar i Dublin då stykket vart oppført første gongen.

Synge leid av Hodgkins sjukdom, ei kreftform det ikkje var botemiddel for på den tida. Han døydde nokre veker før han fylte 38 år. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Katerína Sakellaropoúlou (fødd 1956) er ein gresk jurist og dommar som 13. mars 2020 blei president i Hellas som den første kvinnelege presidenten i landet. Ho er politisk uavhengig. Sakellaropoúlou overtok embetetet etter Prokópis Pavlópoulos.

Sakellaropoúlou blei tilsett ved Statsrådet, den høgaste greske domstolen i forvaltingssaker, i 1982. Etter å ha stige i gradane i denne domstolen, blei ho visepresident for domstolen i 2015 og president i oktober i 2018. Sakellaropoúlou blei med dette den første kvinna i dette embetet. Gjennom karrieren har Sakellaropoúlou arbeidd mykje med miljøsaker og berekraftig utvikling. Ho har skrive fleire artiklar og bøker om konstitusjonell rett og miljørett. Frå 2015 til 2019 var ho leiar for den greske samskipnaden for miljørett. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkelRediger

Ukens artikkel. Arkiv danske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Marge Simpson er en fiktiv hovedperson i den animerede tv-serie The Simpsons. Marge er den velmenende og yderst tålmodige moder i Simpson-familien, som serien handler om. Skuespilleren Julie Kavner lægger stemme til hende.

Figuren blev skabt af tegneren Matt Groening, mens han ventede i lobbyen på James L. Brooks' kontor. Groening blev bedt om et udkast til en række kortfilm baseret på hans tegneserie Life in Hell, men i stedet besluttede han sig for en hel række tegneseriefigurer. Han navngav Marge efter sin mor, Margaret Groening. Efter at Familien Simpson havde medvirket på The Tracey Ullman Show i tre år, fik de deres egen serie på FOX, som fik premiere 17. december 1989. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Agnes Slott-Møller (1862–1937) var en dansk kunstmaler og billedhugger, som var påvirket af italiensk kunst før renæssancen, prærafaelitterne og den engelske Arts and Crafts-bevægelse i sin billedbehandling og stil. Motivkredsen fandt hun i danske folkeviser, dansk middelalderhistorie og nyere historie. Hun var aktiv i kvindepolitiske, nationale og kunstneriske organisationer. Med sin mand, maleren Harald Slott-Møller, fik hun to børn, hvoraf det ene døde i sit første leveår.

Agnes Slott-Møller havde en stor overbevisning om vigtigheden af sit kunstneriske virke. Hendes overbevisning gjorde at hun aldrig gik på kompromis, og at hun kastede sig ud i adskillige opslidende debatter, der efterfølgende medførte at hun efter 1900 levede en mere afsondret tilværelse på den danske kunstscene. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkelRediger

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021

Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Vitbukad havsörn är en stor dagaktiv rovfågel. Som adult är vitbukad havsörn en distinkt fågelart med vitt huvud, bröst, undre vingtäckare och stjärt. Honorna är något större än hanarna och kan mäta upp till 90 cm på längden, med ett vingspann på upp till 2,2 meter och väga 4,5 kg.

Vitbukad havsörn förekommer från Indien och Sri Lanka över Sydostasien till Australien, utefter kuster och utmed större vattendrag. Den häckar och födosöker i närheten av vatten och fisk utgör ungefär hälften av dess föda. Vitbukad havsörn är revirhävdande och bildar monogama par. Vitbukad havsörn är helig för ursprungsfolk i olika delar av Australien, och förekommer i en mängd folksagor över hela dess utbredningsområde. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Historiska bränder i Stockholm omfattar de bränder som har drabbat Stockholm. Vissa bränder har utplånat hela stadsdelar. Den värsta branden i Stockholms historia var Klarabranden 1751, den utvecklades till en eldstorm och spred sig över Riddarfjärden till Södermalm.

Människorna levde tidigare i ständig skräck för att elden skulle komma lös. Det var en befogad rädsla eftersom brandrisken i 1600- och 1700-talets svenska städer var stor. Frågan var inte om det skulle brinna, utan när. Den nattliga vakthållning som varje medborgare var skyldig att hålla fanns till långt in på 1800-talet. Först genom eldsäkrare byggnader, ett organiserat brandförsvar, bättre brandsläckningsutrustning och rinnande vatten från brandposter (efter 1861) kunde man begränsa och bemästra bränder. Men i allt elände hade storbränderna i Stockholm även fördelar, de utnyttjades gärna för planering och reglering av nya stadsdelar genom anläggandet av nya kvarter och gator. Läs mer…

svdann

Uke 11Rediger

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki

Uke 12Rediger

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki