Jörn Donner

finsk skuespiller, manusforfatter, regissør og politiker
Jörn Donner
Jörn Donner 02.JPG
FødtJörn Johan Donner
5. februar 1933[1][2]Rediger på Wikidata
Helsingfors[3]Rediger på Wikidata
Død30. januar 2020[4][5][6]Rediger på Wikidata (86 år)
Meilahti Triangle Hospital[4]Rediger på Wikidata
Ektefelle Jeanette Bonnier (19741988), Inga-Britt Wik (19541962)Rediger på Wikidata
Partner(e) Harriet AnderssonRediger på Wikidata
Far Kai DonnerRediger på Wikidata
Søsken Kai Otto Donner, Joakim DonnerRediger på Wikidata
Barn Johan Donner, Rafael DonnerRediger på Wikidata
Utdannet ved Helsingfors universitetRediger på Wikidata
Beskjeftigelse
8 oppføringer
Filmregissør, politiker, filmprodusent, journalist, diplomat, filmkritiker, skuespiller, manusforfatterRediger på Wikidata
Parti Demokratiska Förbundet för Finlands Folk, Svenska folkpartiet, Finlands sosialdemokratiske partiRediger på Wikidata
Nasjonalitet FinlandRediger på Wikidata
Utmerkelser
11 oppføringer
Pro Finlandia (1987), professors navn (2003), Finlandia Award (1985)[7], Svenska Akademiens Finlandspris (2004), Tollanderska priset (2002), PÖFFi elutööpreemia (2017), Axel Hirschs pris (2008), Jussi Award for Best Script (1966)[8], Beste regissør Jussi (1969)[8], Jussi Award for Best Producer (1974)[8], Lifetime Concrete Jussi Award (2014)[8]Rediger på Wikidata

Jörn Johan Donner (født 5. februar 1933 i Helsingfors, død 30. januar 2020[9] samme sted) var en finsk film-manusforfatter, filmregissør, skuespiller, produsent, politiker og grunnlegger av det finske filmarkivet.

Liv og virkeRediger

BakgrunnRediger

Donners slekt er fra Tyskland, hans forfedre kom fra Lübeck der de var håndverkere.[10] Jörn var yngste sønn av filologen og etnografen Kai Donner og Margareta (Greta) von Bonsdorff og bror til Joakim Donner. Donners morfar var friherren Hjalmar Gabriel von Bonsdorff og hans morbror var Per von Bonsdorff. Familien Bonsdorff kom fra Tyskland og en gren ble adlet i 1868. Jörn Donner ble født på Boijes privatsjukhus ved Bulevarden i Helsingfors.[11] Hans amme og barnepike var Signe Sjöblom. Han bodde også med ekteparet Sjöblom ute i Bromarv da ingen fra den egne familien var på plass. Birger Sjöblom lærte ham å fiske og Donner siden barndommen hadde han en stort interesse for fiske.[12]

Donner vokste opp i et svenskspråklig hjem som ett av fem søskrn. Hans far døde da han var to år og moren da han var i 20-årsalderen etter å ha vært syk i flere år. Barndommen var tospråklig der svensk ble talt i hjemmet og på skolean. Finsk talte han i hverdagen, på familiens gård talte tjenstefolket finsk med Donner. Innen familien vekslet man problemfritt mellom språkene.[13]Donner har sagt at han ser seg som en svenskspråklig finne, ikke en finlandssvensk.[trenger referanse]

KarriereRediger

Donner har arbeidet i lange perioder i Sverige, der han blant annet var direktør for Svenska Filminstitutet (SFI) i årene 1978 til 1982. I 1979 var han jurymedlem for den 29. filmfestivalen i Berlin.[14] Ifølge den daværende styrelederen ved SFI, Per Ahlmark, ble Donner avskjediget fra SFI da han gjentatte ganger skal ha uttalt seg krenkende og nedverdigende om flere ledende svenske filmfolk, som Bo Widerberg, Vilgot Sjöman og Roy Andersson.[15] Ifølge Ahlmark skal Donner blant annet ha omtalt disse som «syke i hodet», «gale» og «udugelige».[15]

Donner var produsent for Ingmar Bergmans film Fanny og Alexander (Fanny och Alexander, 1982). I 1984 vant filmen totalt fire Oscar-priser, blant annet for beste fremmedspråklige film,[16] noe som gjorde Donner til den eneste finnen som har vunnet en Oscar. Han ble tildelt Finlandia-prisen i 1985 for sin roman Far og sønn (Far och son).

Donner har vært tilknyttet både og Svenska folkpartiet, Finlands sosialdemokratiske parti og Demokratiska Förbundet för Finlands Folk, og har til ulike tider vært valgt inn som representant i Finlands riksdag for Svenske folkpartiet (1987–1995, 2007, 2013–) og i Europaparlamentet for Finlands sosialdemokratiske parti 1996–1999. I 2007 kom han inn i Riksdagen i valgperioden da Eva Biaudet trakk seg fra vervet for å tiltre et verv ved OSSE.

I 2002 fikk Donner Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland, i 2004 Svenska Akademiens Finlandspris og i 2008 fikk at Svenska Akademiens literaturpris Axel Hirschs pris

Donner hadde både prostatakreft og lungekreft.[17]

FilmografiRediger

  • Förhöret (Kuulustelu) (2009)
  • Gränsen 1918 (Raja 1918) (2007)
  • Presidentti (2000)
  • Ingmar Bergman: Om liv och arbete (1998)
  • Brev från Sverige (1988)
  • Dirty Story (1984)
  • Hockeyfeber (skuespiller) (1983)
  • Yhdeksän tapaa lähestyä Helsinkiä (1982)
  • Ingeniør Andrées luftferd (1982)
  • The Bergman File (1978)
  • Män kan inte våldtas (1978)
  • Ingmar Bergmanin maailma (1978)
  • Långt borta och nära (1976)
  • Baksmälla (1973)
  • Hellyys (1972)
  • Perkele! Kuvia Suomesta (1971)
  • Naisenkuvia (1970)
  • Anna (1970)
  • 69 – Sixtynine (1969)
  • Svart på vitt (Mustaa valkoisella'), (1968)
  • Stimulantia (1967)
  • Tvärbalk (1967)
  • Här börjar äventyret, (1965)
  • Att älska,(1964)
  • En söndag i september, (1963)

BibliografiRediger

  • 1951 – Välsignade liv
  • 1952 – Slå dig inte till ro
  • 1954 – Brev
  • 1955 – Jag, Erik Anders
  • 1957 – Bordet
  • 1958 – Rapport från Berlin
  • 1960 – På ett sjukhus
  • 1961 – Helsingfors, Finlands ansikte
  • 1962 – Djävulens ansikte – Ingmar Bergmans filmer
  • 1962 – Rapport från Donau
  • 1967 – Nya boken om vårt land
  • 1968 – Världsboken
  • 1968 – Musta Valkoisella
  • 1971 – Sommar av kärlek och sorg
  • 1972 – Marina Maria
  • 1973 – Sverigeboken
  • 1974 – Nu måste du
  • 1976 – Angelas krig
  • 1976 – Sagt och gjort
  • 1978 – Jakob och friheten
  • 1980 – Jag, Jörn Johan Donner född den 5 februari 1933 i Helsingfors
  • 1981 – Angela och kärleken
  • 1982 – Gabriels dag
  • 1982 – Dagbok från filminstitutet
  • 1984 – Far och son
  • 1985 – Hemåt i höstregn
  • 1985 – Viettelysten aika
  • 1986 – Motströms
  • 1986 – Presidenten
  • 1989 – Frihetens fångar
  • 1990 – Rapport från Europa
  • 1991 – Fazer 100
  • 1992 – Huset där jag bor
  • 1993 – Tillfälligheters spel
  • 1993 – Husrum
  • 1994 – En kärleks historia
  • 1998 – Varför finns jag till?
  • 2001 – Hjärtat är en svekfull vän
  • 2002 – Kärlekens ingenmansland
  • 2004 – Livsbilder
  • 2004 – Fåglars skugga
  • 2005 – Himo, Rakkaus ja Raivo
  • 2006 – Dödsbilder
  • 2006 – I min fars fotspår – Resor i Sibirien förr och nu
  • 2007 – Diktonius
  • 2009 – Bergman: PM
  • 2011 - Muistiinpanoja Mannerheimista
  • 2013 - Mammutti

PriserRediger

ReferanserRediger

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, 5. mai 2014
  2. ^ Filmportal.de, 9. okt. 2017, Jörn Donner, 7a9f526865444c2d9cb298e64f5fe206
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, 18. des. 2014
  4. ^ a b 30. jan. 2020, 30. jan. 2020, Sanoma Media Finland, https://www.hs.fi/kulttuuri/art-2000006389686.html, Helsingin Sanomat, 30. jan. 2020, Jörn Donner on kuollut – Ystävät ja kollegat kulttuurista ja politiikasta muistelevat ainutlaatuista persoonaa: ”Suomalaiselle kulttuurille tämä on tavaton menetys”, Helsingfors
  5. ^ https://www.dn.se/kultur-noje/forfattaren-och-regissoren-jorn-donner-har-dott-blev-86-ar/, 30. jan. 2020
  6. ^ https://yle.fi/uutiset/3-11184835, 30. jan. 2020
  7. ^ http://kirjasaatio.fi/sivut/8/finlandia-palkinto/, 16. apr. 2017
  8. ^ a b c d Elonet, 10. aug. 2019, National Audiovisual Institute, 100091
  9. ^ «Jörn Donner är död». svenska.yle.fi (svensk). Besøkt 30. januar 2020. 
  10. ^ Mammuten, s. 114
  11. ^ Livsbilder, s. 17
  12. ^ Livsbilder, Jörn Donner, Söderströms, 2004
  13. ^ Mammuten, s. 238
  14. ^ «Berlinale 1979: Juries». berlinale.de. Besøkt 4. august 2014. 
  15. ^ a b Ahlmark, Per (2011), Gör inga dumheter medan jag är död! : memoarer, Stockholm: Atlantis, s. 343-345, ISBN 978-91-7353-470-3 
  16. ^ Fanny and Alexansder (1982), IMDb
  17. ^ Jörn Donner: "Syöpäkontrollit piinaavat"

Eksterne lenkerRediger