Carl August Ehrensvärd (1892–1974)

Carl August Ehrensvärd (født 3. august 1892 i Karlskrona, død 24. april 1974 i Ystad),[1] var en svensk greve, offiser; sjef for den svenske Försvarsstaben i årene 1945-1947, svensk arméchef i årene 1948-1957, generalmajor 1944, generalløytnant i 1948 og general i 1957.

Carl August Ehrensvärd
Carl August Ehrensvärd (1892–1974) AMA.0000803.jpg
General Carl August Ehrensvärd
Født3. august 1892
Karlskrona, Sverige
Død24. april 1974 (81 år)
Ystad, Sverige
Gravlagt Tosterup kirkeRediger på Wikidata
Beskjeftigelse Offiser i hæren
Embete
7 oppføringer
Chief of Army (19481957), Military Commander of Southern Area Command (19471948), kommandant (19181918), stabssjef (19391940), school commander (19401941), regiment commander (19411942), Chief of the Defence Staff (19441947)Rediger på Wikidata
Far Carl August EhrensvärdRediger på Wikidata
Søsken Gösta EhrensvärdRediger på Wikidata
Nasjonalitet SverigeRediger på Wikidata
Utmerkelser
11 oppføringer
Storkorskommandør av Sverdordenen, kommandør av første klasse av Nordstjerneordenen, ridder av Vasaordenen, storkors av Dannebrogordenen, storkors av Finlands hvite roses orden, Etiopias stjerneorden, storoffiser av Æreslegionen, storkors av St. Olavs Orden, Frihetskorsets orden, Trestjerneordenen, offiser i Oranje-Nassau-ordenenRediger på Wikidata
TroskapFinland og Sverige
VåpenartSvenska armén
Militær gradGeneral (1957)
Deltok iDen finske borgerkrigen, Vinterkrigen

Liv og virkeRediger

BakgrunnRediger

Carl August Ehrensvärd ble født i Karlskrona som sønn av viseadmiral, greve Carl August Ehrensvärd (1858-1944) og friherrinne Lovisa Ulrika (Ulla), født Thott. Ehrensvärd tok studenten i Stockholm 1911 og offiserseksamen i 1913.

KarriereRediger

Han ble fenrik (underlöjtnant) ved Svea livgarde (I 1) samme år, løytnant der i 1916 og ba om avskjed i 1918 for å delta i den finske borgerkrigen mars-august 1918 som finsk major og sjef for Skärgårdens frikår og besatte derunder Åbo.

Etter Åbos fall opprettet lokale myndigheter en domstol som i henhold til 1772 års svenske lov dømte mindreårige til dødsstraff. Offiserer i Skärgårdens frikår uttrykte reservasjoner mot deler av den sivile domstolens utslag.[2]. Ehrensvärd ble på nytt løytnant ved Svea livgarde i september 1918 og senere adjutant ved regimentet.

Han ble kaptein ved den svenske generalstaben i 1926, avdelingssjef ved generalstabens centralavdelning 1935-1937, försvarsstabens arméoperationsavdelning 1937-1938, oberstløytnant og sjef Göta livgardes (I 2) stridsvagnsbataljon 1938-1939, oberstløytnant og sjef Svenska Frivilligkåren under den finske vinterkrigen i 1940, finsk oberst i 1940, oberst i svensk tjeneste 1940, sjef for Krigshögskolan (KHS) 1940-1941, tjeneste ved Södra skånska infanteriregementet (I 7) 1941-1942, seksjonssjef i försvarsstaben 1942-1944, generalmajor og tilforordnet sjef försvarsstaben 1944, sjef 1945, sjef I.militärområdet 1947-1948, generalløytnant og arméchef 1948-1957, general i generalitetets reserve 1957. I Finsk krigstjeneste 1918 og 1939-1940.[3]

Ehrensvärd ble kjent med Axel Rappe og Helge Jung, og medvirket i 1927 i etableringen av Ny Militär Tidskrift. Ehrensvärd har spilt en fremtredende rolle i debatten om de svenske forsvarsprinsippene. Han utga blant annet boken Hårt mot hårt (1943). I motsetning til tidligere generasjoner arméoffiserer etablerte Ehrensvärd og kretsen rundt Ny Militär Tidskrift gode relasjoner med socialdemokratiske politikere som Rickard Sandler, Per Edvin Sköld og Tage Erlander.[4].

Ehrensvärd er begravd på Tosterup kirkes kirkegård.[5]

FamilieRediger

Carl August Ehrensvärd giftet seg i 1922 med grevinnen Gisela Bassewitz (1895-1946) - i hennes andre ekteskap - datter til greve Adolf Bassewitz-Behr og Dorothee, født Krell. I 1947 giftet han seg med Elisabeth Lachmann (født 1905). Barn: Louise (født 1925) og Jörgen (født 1932). Han var bror til Gösta Ehrensvärd (1885-1973) og onkel til Gösta Ehrensvärd (1910-1980). Hans farfars farfar var festningsbyggeren Augustin Ehrensvärd som spesielt er kjent for festningen Sveaborg ved Helsingfors.

Militær karriereRediger

 
Chef för Svenska Frivilligkåren Ernst Linder og Carl August Ehrensvärd i Torneå.

BeordringerRediger

  • Sjef ved stridsvognsbataljonen ved Göta livgarde (I 2) 1938
  • Sjef ved stridsvognsbataljonen ved Skaraborgs regemente (I 9) 1939
  • Stabssjef ved Svenska frivilligkåren (1940)
  • Sjef ved Krigshögskolan (1940)
  • Regimentsjef Södra skånska infanteriregementet (I 7) (1941-1942)
  • Seksjonssjef ved Försvarsstaben 1942-1944
  • Sjef for Försvarsstaben 1944-1945
  • Øverstkommanderende I.militärområdet (1947)
  • Sjef for armén 1948-1957
  • General i reserve (1957-)

UtmerkelserRediger

BibliografiRediger

  • Svenska försvarsprinciper: slagord och verklighet rörande grunderna för riksförsvarets ordnande : synpunkter framlagda vid föredrag i Stockholm den 4 december 1935. Stockholm: Fören. K. H. S.. Libris 1353388
  • Hårt mot hårt: blixtanfall och blixtförsvar. Stockholm: Norstedt. (1943) Libris 1877989
  • Vett och vilja: studie över svenska försvarsprinciper. Stockholm: Hörsta förl.. (1957) Libris 323922
  • I rikets tjänst: händelser och människor från min bana. Stockholm: Norstedt. (1965) Libris 8390023
  • Arméchef i orostid - Dagboksanteckningar 1938-1957 (1991) ISBN 91-85104-19-1

ReferanserRediger

  1. ^ Sveriges dödbok 1947-2003 Swedish death index 1947-2003. Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2005. 
  2. ^ Skärgårdens frikår. Minnen upptecknade av Ludvig Lindström. 1918. 
  3. ^ Davidsson, Åke, red. (1966). Vem är vem?. 4, Skåne, Halland, Blekinge. Stockholm: Vem är vem. s. 191. 
  4. ^ I rikets tjänst, C.A Ehrensvärd, 1965
  5. ^ Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. 1999. s. 42. ISBN 91-89086-02-3. 

LitteraturRediger

  • Svensk officersmatrikel 1 : Generalitetet, generalstaben och infanteriet, av andre bibliotekarien vid Kungl. biblioteket Severin Hallberg, Hasse W. Tullbergs Förlag, [i distribution hos Seeling & Komp.], Stockholm 1921 s. 106
  • Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. 2003. s. 65. ISBN 91-87184-74-5. 
  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1947, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1946 s. 242

Eksterne lenkerRediger