Diskusjon:Færøysk

Færøysk er en anbefalt artikkel, noe som betyr at den har gått gjennom en prosess og blitt ansett av brukere på Wikipedia som spesielt velskrevet, lesverdig og til inspirasjon for andre artikler.

Færøysk har vært utvalgt artikkel og var på Wikipedias forside uke 28, 2008.

	Artikkelen Færøysk er del av underprosjektet Språk, som søker å øke antall artikler relatert til språk og å utbedre kvaliteten på nye og eksisterende språkartikler så mye som mulig. Om du ønsker å bidra kan du for eksempel redigere denne artikkelen eller besøke prosjektsiden, hvor du kan slutte deg til prosjektet og se en liste over oppgaver som må gjøres.
AA	Denne artikkelen har blitt vurdert til å være på anbefalt-nivå på kvalitetsskalaen.
Lav	Denne artikkelen er av lav prioritet innen sitt emne.

Hey, som færing ser jeg at mye av informasjonen på sida er forkert. T.ex. teksten om dialekter. Jeg skriver desverre ikke norsk bra nokk til å kunne rette i teksten, men jeg ville sette pris på at noe blir gjort med den. 217.172.93.179 26. apr 2008 kl. 03:47 (CEST)

Jeg har oversatt det aller meste, men hvis du kunne forklare nærmere hva som er feil/forkert på dansk eller engelsk (eller muligens på "basic" færøysk) så skal jeg prøve å få rettet på det. — Erik 29. apr 2008 kl. 19:20 (CEST)

Det som nok er feil er at artikkelen sier at de ikke har noen dialekter, bare lydforskjeller. Dialekter består som regel av lyd- (og ordforråd)forskjeller, så det stemmer nok ikke. (Uten at jeg er noen ekspert på færøysk, så jeg kan ikke si noe sikkert.) Jon Harald Søby 29. apr 2008 kl. 19:43 (CEST)

Ok, men som jeg har forstått det så har de ingen ordforskjeller, bare forskjellig uttale, men jeg kan heller ikke vite noe helt sikkert. Jeg kan prøve å kontakte en færøying på færøysk WP. — Erik 1. mai 2008 kl. 15:48 (CEST)

Jeg har nå snakket med en færøying, og han kan bekrefte at dialektforskjellene mest dreier seg om uttale av enkelte lyder, som da avviker fra standardspråket, men at det også finnes dialekter der man har egne dialektord. Seksjonen er nå oppdatert. — Erik, 6. mai 2008 kl. 19:04 (CEST)

Uttaleangivelse

Hvordan skal uttaleangivelsen tolkes? Færøysk har jo mange fonemer som skiller seg fra våre. Guaca 6. mai 2008 kl. 22:36 (CEST)

De fleste fonemer som skiller seg fra de norske er mellomlyder, og da er lyden oppgitt som to vokaler etter hverandre, med mindre det er skrevet i IPA. — Erik, 7. mai 2008 kl. 15:52 (CEST)

SVO?

Eftersom spörsmålet om huruvida färöiskan är SVO eller SOV har ställts, lägger jag in litet om ordföljden här. Min norska är urusel, så jag skriver på diskussionssidan; tycker någon att något av detta är värt att lägga in, så kan ni översätta och infoga det.

Det finns såvitt jag vet én auktoritativ färöisk grammatik: W. B. Lockwood, "An introduction to modern Faroese"; men det är ju möjligt att något nyare har utkommit. Mitt exemplar är av tredje upplagan, Torshamn, 1977. Lockwood skriver i § 155: "Normal word order in Faroese is essentially as in English, i.e. subject - verb - indirect object - direct object: hann gav gentuni matin he gave the girl the food." Han fortsätter sedan med att beskriva hur mycket vanligare omvänd ordföljd ("inverted order") är i färöiska än i engelska. För den som talar svenska eller norska är hans exempel inte särskilt konstiga; de säger i huvudsak att färöiskan fungerar ungefär som våra språk.

Man tänker inte alltid på detta; eller, med andra ord, detta tänker man inte alltid på. Observera att jag hade ordningen SVO i första satsen, men OVS i den andra. Dessutom kan ju satser på våra språk ha flera objekt; och predikatet består ofta av hjälpverb och huvudverb, som inte alltid står bredvid varandra. Ofta är det betoningsfrågor vad som kommer först; sedan ändras resten av meningen för att "balansera" väl med den del man har lagt först. Exempel:

Du får gärna låna den boken! (SVO)

Den boken får du gärna låna! (OVSV)

Helst bör du först läsa den där boken! (VSVO)

Lockswood ger likartade exempel på färöiska; t. ex. "Ta fóru folk at tosa um hetta. Then people began to talk about this." (Fortfarande § 155.)

I poetiskt språk är ordföljden ännu mer fri; och det poetiska språket är viktigt på Färöarna... Här följer första versen och omkvädet i Ormurin langi, som i början av 1800-talet diktades efter Snorri Sturlusons beskrivning av slaget vid Svolder, med skematisk beskrivning av ordföljderna:

Viljið tær hoyra kvæði mítt (VSVO), viljið tær orðum trúgva (VSOV),

um hann Ólav Tryggvason, hagar skal ríman snúgva (VSV?).

Glymur dansur í höll (VS), Dans sláið i ring! (OV)

Glaðir ríða Noregsmenn til Hildar ting (VS).

(Textversionen i V. U. Hammershaimb, Færøsk Anthologi I, nummer 35; Köpen hamn 1891.)

Förutom verb, subjekt och objekt, förekom i texten diverse adverbial, också de placerade i olika positioner; t. ex. um hann Ólav Tryggvason och til Hildar ting.

Jag tycker helt enkelt att det är viktigare att ge ett "historiskt" (diakroniskt) perspektiv, genom att berätta om släktskap och språkutvecklingen, än att ge mycket grova "samtida" (synkroniska) klassificeringar, som "SOV-språk". Detta är min personliga åsikt. Man kan om man vill lägga in utsagan att färöiskan (i stort sett) är ett SVO-språk, och hänvisa till Lockwood enligt ovan; men det är faktiskt korrektare att säga att färöiskan (liksom svenskan och norskan) har fri ordföljd, men oftast använder ordningen SVO i påståendesatser och VSO i frågesatser.

Med vänlig hälsning, Jörgen B 7. mai 2008 kl. 23:35 (CEST)

Jeg har prøvd å flette inn det med ordrekkefølge under avsnittet om gramatikk. Hvis du mener noe mer bør bli føyd til, eller at jeg har misforstått deg, så er det bare redigere – noen vil helt sikkert rydde opp i norsken din. – Erik, 29. jun 2008 kl. 21:08 (CEST)

Noen merknader

"Det er verdt å merke seg at diftongene i færøysk (ei, ey og oy) er de samme som forekommer i norrønt."
Men diftongene i norrønt var da ei, au og ey? Så de er ikke de samme som i færøysk, verken i skrift eller uttale.

Om færøysk har små eller store dialektforskjeller kommer vel an på hvilke språk som en sammenlikner med. Færøyene blir ofte sammenlikna med Island, der forskjellene mellom dialektene er mye mindre (sjøl om det er en myte at det ikke fins forskjeller på Island også), sjøl om Island er en god del større både i utstrekning og folketall. Men sammenlikna med en del andre språk er nok forskjellene på Færøyene ikke så veldig store, jeg har iallfall inntrykk av at de greier å forstå hverandre, noe som nok knapt er tilfellet innen en del andre språk, som f.eks. tysk (sjøl om det alltids kan diskuteres hva som er dialekter av samme språket, og hva som er et eget språk).

"Færøysk er, sammen med islandsk og noen norske målfører, det eneste nordiske målet, som ennå har de fire germanske kasusene: nominativ, akkusativ, dativ og genitiv."
Det er ingen norske målfører som har fire kasus (unntatt i personlige pronomen). Derimot er det det så vidt jeg veit dialekter i Dalarna i Sverige som skiller både nominativ, akkusativ og dativ også i substantivbøyinga, i tillegg til genitivsformer.

Urgermansk hadde forresten seks kasus (nominativ, akkusativ, dativ, genetiv, instrumentalis og vokativ), så det er kanskje rettere å skrive "de fire norrøne (eller nordgermanske) kasusene".

213.225.127.188 27. mai 2009 kl. 01:37 (CEST)

Jeg har svært lavt kunnskapsnivå innen norrønt talemål, men jeg skal fikse på det. Dialektforskjellene sammenlignes nok egentlig med tilsvarende i andre skandinaviske språk, men jeg kan endre på det slik at det fremgår tydeligere. Jeg kan dokumentere at det finnes dialekter i Norge hvor man har dativ også utenfor pronomen. I min dialekt, for å ta et eksempel, sier de eldre «huse' legg oppi åsom», «huset ligger oppe i åsene». -om er dativsendelse på samme måte som -um i færøysk, og uttales nesten likedan (bortsett fra at det er on og ikke om i færøysk). Älvdalsk, bornholmsk og sikkert også noen øvrige dialekter i Dalarna har nok også dativ i bl.a. substantiver, ja. – Erik, 27. mai 2009 kl. 15:49 (CEST)

Jeg er klar over at en del dialekter, for eksempel i Trøndelag, har dativ av substantiv. Men det er ingen dialekter i Norge som har egne akkusativformer, så det blir fortsatt ikke fire ulike kasus. Genitivformer er jo heller ikke så mye brukt, iallfall ikke i talemålet. Forsåvidt en parallell til den manglende genitivbruken i færøysk. I dialektene med dativ er det nok vanligere å uttrykke seg med preposisjoner, eller med bruk av sin/si/sitt. Så det blir knapt mer enn to ulike kasus, maks tre. Derimot tror jeg det er dialekter i Älvdalen i Sverige som har egne akkusativformer i tillegg, og genitiv er nok generelt mer brukt i Sverige også. Når det gjelder personlige pronomen er det vel i Norge bare i deler av Setesdalen at det er egne nominativs-, akkusativs- og dativformer, i tillegg til at eiendomspronomenene blir brukt i genitiv.

213.225.127.188 12. jun 2009 kl. 00:06 (CEST)

Feil?

Jeg ser det står (under underoverskriften "adjektiv"):
« * Adjektiver har sterk bøyning foran et substantiv i ubestemt form:
ein sjúkur maður – en syk mann
ein sjúk kona – en syk dame
ein sjúkt barn – et sykt barn »

Skal det ikke stå «Eitt sjúkt barn»? Jeg kan ikke færøysk, men jeg synes "ein" er noe ulogisk :) Simen Nyhagen 7. jul 2010 kl. 23:37 (CEST)

Språkfølelsen din har rett, skal rettes opp. ;-) Erik F 8. jul 2010 kl. 00:44 (CEST)

Endret eksterne lenker

Jeg har nettopp endret 2 ekstern(e) lenke(r) i artikkelen Færøysk. Sjekk gjerne at endringen min er OK. Hvis du ønsker at jeg skal ignorere disse lenkene eller hele siden, eller hvis du har andre spørsmål, se denne spørsmålssiden. Jeg har gjort følgende endringer:

• La til arkivet https://web.archive.org/web/20070204050806/http://www.bibelselskabet.dk/farbib/web/bibelen.htm til http://www.bibelselskabet.dk/farbib/web/bibelen.htm
• Rettet formatering/bruk for http://zipangz.homestead.com/untitled2.html

Med hilsen—InternetArchiveBot (Rapporter feil) 30. jun. 2017 kl. 16:48 (CEST)

Endret eksterne lenker

Jeg har nettopp endret 2 ekstern(e) lenke(r) i artikkelen Færøysk. Sjekk gjerne at endringen min er OK. Hvis du ønsker at jeg skal ignorere disse lenkene eller hele siden, eller hvis du har andre spørsmål, se denne spørsmålssiden. Jeg har gjort følgende endringer:

• La til arkivet https://web.archive.org/web/20080405034343/http://www.websters-online-dictionary.org/definition/Faeroese-english/ til http://www.websters-online-dictionary.org/definition/Faeroese-english/
• La til arkivet https://web.archive.org/web/20080517083017/http://giellatekno.uit.no/fao.html til http://giellatekno.uit.no/fao.html

Med hilsen—InternetArchiveBot (Rapporter feil) 29. jul. 2017 kl. 23:06 (CEST)

Endret eksterne lenker

Jeg har nettopp endret 1 ekstern(e) lenke(r) i artikkelen Færøysk. Sjekk gjerne at endringen min er OK. Hvis du ønsker at jeg skal ignorere disse lenkene eller hele siden, eller hvis du har andre spørsmål, se denne spørsmålssiden. Jeg har gjort følgende endringer:

• La til arkivet https://web.archive.org/web/20120223164907/http://www.websters-online-dictionary.org/ til http://www.websters-online-dictionary.org/

Med hilsen—InternetArchiveBot (Rapporter feil) 18. jan. 2018 kl. 07:10 (CET)

Endret eksterne lenker

Jeg har nettopp endret 1 ekstern(e) lenke(r) i artikkelen Færøysk. Sjekk gjerne at endringen min er OK. Hvis du ønsker at jeg skal ignorere disse lenkene eller hele siden, eller hvis du har andre spørsmål, se denne spørsmålssiden. Jeg har gjort følgende endringer:

• La til arkivet https://web.archive.org/web/20080517125911/http://www.obg.fo/fob/fob.php til http://www.obg.fo/fob/fob.php

Med hilsen—InternetArchiveBot (Rapporter feil) 15. feb. 2019 kl. 14:38 (CET)

Endret eksterne lenker

Jeg har nettopp endret 1 ekstern(e) lenke(r) i artikkelen Færøysk. Sjekk gjerne at endringen min er OK. Hvis du ønsker at jeg skal ignorere disse lenkene eller hele siden, eller hvis du har andre spørsmål, se denne spørsmålssiden. Jeg har gjort følgende endringer:

• La til arkivet https://web.archive.org/web/20101209133511/http://www.fmn.fo/malnevndin/about.htm til http://www.fmn.fo/malnevndin/about.htm

Med hilsen—InternetArchiveBot (Rapporter feil) 14. apr. 2019 kl. 10:36 (CEST)