Bengt Wilhelm Carlberg

Bengt Wilhelm Carlberg
Bengt Wilhelm Carlberg.jpg
Født15. mai 1696[1]Rediger på Wikidata
Død31. desember 1778[1]Rediger på Wikidata (82 år)
Far Johan CarlbergRediger på Wikidata
Søsken Johan Eberhard CarlbergRediger på Wikidata
Barn Carl Wilhelm CarlbergRediger på Wikidata
Beskjeftigelse ArkitektRediger på Wikidata
Nasjonalitet SverigeRediger på Wikidata

Bengt Wilhelm Carlberg (født 15. mai 1696 på Burgården i Göteborg, død 31. desember 1778 på Lilla Torpet i Örgryte) var en svensk arkitekt, fortifikationsofficer og byingeniør i Göteborg 1727-1775.

Tukt- og Spinnhus, tegnet av Bengt Wilhelm Carlberg, 1737. Tegningen inngår i Göteborgs stadsmuseums bildesamling.
Hovedbygningen ved Gamla Sockerbruket, Ånäs, trolig tegnet av Bengt Wilhelm Carlberg, 1729. Tegningen inngår i Göteborgs stadsmuseums bildesamling.
Stadsmuseet, Göteborg; opprinnelig Ostindiska huset. Tegnet av Bengt Wilhelm Carlberg og Carl Hårleman. Fotografert i 2013 av Albin Olsson.

BiografiRediger

Etter endt skolegang gikk Carlberg inn i Kungliga Fortifikationens tjeneste. Fortifikationen var en myndighet som ble opprettet i 1635 for å forsvare og vedlikeholde det svenske rikets festningsverker.[2][3] I dag (2017) er dette ansvaret tillagt det svenske Fortifikationsverket, som er en myndighet som tilsvarer det norske Forsvarbygg.[4]

I Fortifikationen ble Carlberg den 14. januar 1713 utnevnt til «konduktör», en stilling som tilsvarer vår tids «arkitekt». Han ble stasjonert ved festningen Nya Elfsborg (nå: Nya Älvsborg), som ligger på to små holmer rett utenfor Göteborgs havn. Den 16. mai 1718 ble han forfremmet til løytnant ved Bohuslänska arméns norske festningverk («fortifikationsfältstat»). Han deltok i beleiringen av Fredriksten ved Fredrikshald.

Bengt Wilhelm Carlberg var den som fikk ansvaret for å ta imot Karl XIIs lik «då det skulle under inkognito föras ur approcherna till högkvarteret Tistedalen». Han beskrev denne hendelsen i en redegjørelse han ga tittelen Sanfärdig Berättelse, af några få omständigheter som sig tilldrogo den natten då Högtsalig Hans Kongl. Maj:t Konung Karl XII i Tranchéen för Fredrichshall, olyckeligen blef skuten.[5] Carlbergs redegjørelse støtter teorien om at kongen falt for en snikmorders hånd. Carlberg bygde også noen skanser i Bohuslän. I 1720 ble han forflyttet til Göteborg.

Han beholdt stillingen som offiser da han ble stadsingeniør.[6][7] i Göteborg den 10. mai 1727. I 1728 fulgte han kong Fredrik I til Alingsås, der Carlberg fikk ansvaret for å planlegge den nye byen. Den 15. oktober 1733 ble han kaptein ved den 4. festningsbrigaden («4:e fortifikationsbrigaden»), og den 23. juli 1742 ble han utnevnt til major og kommandant for samme brigade. Etter ordre fra Krigskollegiet (tilsvarer dagens norske Overkommando) tegnet han blant annet arsenalet i Jönköping. I 1742 foretok han en undersøkelse angående en foreslått forbindelse («durchfart») mellom Vänern og Göta älv.

Carlberg ble ridder av Svärdsorden den 7. november 1748, og utnevnt til generalkvartermesterløytnant den 28. februar 1754. I årene 1755-56 var han tidvis beordret som landshøvding og øverstkommanderende. Den 29. juni 1762 ble Carlberg kommandant ved den 3. (Skånska) festningsbrigaden. Han ble utnevnt til oberst ved Göteborgs og Bohuslänska brigaden den 18. januar 1763.

ArkitektenRediger

Carlberg ledet blant annet en større ombygning av Örgryte gamle kirke i årene 1730–1735. Kirkens søndre tilbygg ble tegnet i 1775 av sønnen, Carl Wilhelm Carlberg, som også tegnet et nytt alter til kirken. Blant Carlberg seniors øvrige byggverk i Gøteborg kan nevnes kuppelen til Gøteborgs domkirke, som ble ødelagt i den store brannen 20. desember 1802,[8] og Svenska Ostindiska Companiets hus, som ble bygget i perioden 1747-1762. Tegningene til «Ostindiska huset» ble noe endret av Carl Hårleman, som var Carlbergs overordnede. Det har også blitt antatt at Carlberg tegnet Sahlgrenska huset i Göteborg, men andre har hevdet at det var Hårleman som tegnet denne bygningen.

BibliografiRediger

  • Dessein til et laboratorium för artilleriet i Götheborg (swe). 1751. 
  • Plan af Götheborgs stad inom fästningen, som wisar huru byggnings-grunderne och gatorne äro indelte emillan de med sten reveterade canaler (swe). Göteborg. 1753. 

Utvalgte byggverk i GöteborgRediger

FamilieRediger

Bengt Wilhelm Carlberg var sønn av biskop Johan Carlberg (1638–1701) og Elisabeth Agnes, født Strohin (1660–1717). Han var bror til Johan Eberhard Carlberg.

Bengt Wilhelm Carlberg giftet seg første gang den 17. desember 1722 med Anna Dorothea Weber (død 11. mai 1727), og andre gang den 24. juni 1729 med Jeanna Christina von Blessingh (1714–70), datter av J. A. von Blessingh. Det første ekteskapet var barnløst. I sitt andre ekteskap fikk han fire barn: Johan Adam Carlberg (1732–1799), som ble løytnant i Fortifikationen; Carl Wilhelm Carlberg; Lovisa (født 13. desember 1749), som ble gift med fanejunker ved Skaraborgs regiment Johan Friedrich Schuer, sønn av kattunsprodusent Johan Friedrich Schuer; og Ulrika, gift med kaptein i Fortifikationen Henric Liedin.

CarlbergsgatanRediger

Slekten Carlberg fikk i 1923 en gate i Göteborg oppkalt etter seg, Carlbergsgatan som går gjennom bydelene Gårda og . Gaten gikk opprinnelig over et stykke land som Bengt Wilhelm Carlberg og Johan Carlberg eide sammen.[9]

ReferanserRediger

  1. ^ a b Svenskt biografiskt lexikon, https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=16379, Bengt Wilhelm Carlberg, 16379
  2. ^ Försvarsmakten. «Fortifikationen». Försvarsmaktens ordlista (svensk). Besøkt 22. april 2017. «Fortifikationen är en organisation som bildades på 1600-talet och vars uppgift var att vidmakthålla och förstärka rikets fästningar (fastigheter). Ur Fortifikationen uppstod ingenjörtrupperna, signaltrupperna och Fortifikationskåren. Fortifikationen finns inte längre som en organisatorisk enhet inom Försvarsmakten. Dess uppgifter att ansvara för och förvalta statens fastigheter upprätthålls numera av Fortifikationsverket.» 
  3. ^ «Fortifikationen». Förvaltningshistorisk ordbok - SLS. Arkivert fra originalen 20. juni 2017. Besøkt 22. april 2017. «Benämning på styrelsen för den svenska arméns ingenjörs- och fortifikationskår. Fortifikationspersonalen fick en enhetlig organisation 1634 under ledning av en generalkvartermästare. Åren 1680–1681 utökades Fortifikationen märkbart då fortifikationsväsendet i Östersjöprovinserna och i de tyska besittningarna ställdes under generalkvartermästarens befäl. Fortifikationen fick en regional organisation med brigader år 1721, med underlydande fästningar. Brigadindelningen upphörde 1798 och brigaderna sammanslogs till en Fortifikationsstat, uppdelad i kompanier bestående av stab samt kompani-, informations- och civilstater. År 1811 efterträdde Ingenjörskåren Fortifikationen som ämbetsverk.» 
  4. ^ «Fortifikationsverket - OM OSS». www.fortv.se. Besøkt 22. april 2017. 
  5. ^ publisert blant annet i Handlingar rörande Skandinaviens historia, del I, Stockholm 1816 s. 177-198
  6. ^ Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, [utvidgad upplaga], Serie: Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2, fil lic Arvid Bæckström, Nordiska museet, Stockholm 1923, s. 62
  7. ^ Där! sa unge kungen, red.
  8. ^ Från tornväktartid till modern räddningstjänst, Bertil Söderberg, utgiven av Räddningstjänsten i Göteborg, Mölndal och Kungsbacka 1997 ISBN 91-630-6171-6 s. 8
  9. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs Drätselkammares Gatunamnberedning 1945, s. 119

LitteraturRediger

  • Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria (swe). Stockholm: Nordiska museet. 1923. , s. 62.
  • Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 859
  • Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 427ff
  • Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd, Göteborg 1975 s. 35ff
  • Carlberg, 4. Bengt Vilhelm i Nordisk familjebok (2. utgave, 1905)