Peter Celsing

svensk arkitekt
Peter Celsing
Peter Celsing 1967a.jpg
Født29. januar 1920[1]Rediger på Wikidata
Stockholm[2]Rediger på Wikidata
Død16. mars 1974[1]Rediger på Wikidata (54 år)
Stockholm[2]Rediger på Wikidata
Søsken Lars von CelsingRediger på Wikidata
Barn Johan CelsingRediger på Wikidata
Utdannet ved Kungliga Tekniska högskolan (19381943)[3], Arkitekturskolan KKH (19441945)[3]Rediger på Wikidata
Beskjeftigelse Arkitekt[1], universitetslærerRediger på Wikidata
Nasjonalitet SverigeRediger på Wikidata
Medlem av Bayerische Akademie der Schönen KünsteRediger på Wikidata

Peter Elof Herman Torsten Folke von Celsing (født 29. januar 1920 i Oscars menighet i Stockholm, død 16. mars 1974 i Lovö menighet i Stockholms län,[4] var en svensk arkitekt og professor i arkitektur ved Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

Liv og virkeRediger

 
Kontoret på Lilla Nygatan, Stockholm, 1967.

Peter Celsing studerte ved Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm i 1944 og Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1946, og var en tid ansatt hos Ivar Tengbom og Paul Hedqvist. Viktige impulser fikk han gjennom to års arbeid og reiser til Midtøsten og middelhavsområdet. Fra 1948–1952 var han sjef ved AB Stockholms Spårvägars arkitektkontor, hvor han tegnet flere av forstadstasjonene på Stockholms tunnelbane, for eksempel Gubbängen tunnelbanestasjon, Åkeshov tunnelbanestasjon, Hökarängen tunnelbanestasjon og Blackeberg tunnelbanestasjon.

Han ble utnevnt til professor i arkitektur ved KTH 1960 og hadde pedagogisk erfaring derfra fra flere år på 1950-tallet.

Celsing har blitt kjent for sine kirkebygninger samt bygninger i Stockholms city. Mest kjent er Kulturhuset i Stockholm ved Sergels torg fra 1966 (innviet i 1974) og det nærliggende Riksbankhuset ved Brunkebergstorg, innviet i 1970. Peter Celsing døde den 16. mars 1974 av en hjernesvulst.

FamilieRediger

Peter Celsing var sønn av bankdirektøren Folke von Celsing og Margareta Norström samt bror til ambassaderåd Lars von Celsing. Celsing var fra 1948 gift med Birgitta Dyrssen (1922–2004), datter til rittmester Thorsten Dyrssen og Gunhild Lipton. Deres sønn er arkitekten og professoren Johan Celsing.

Byggverk i utvalgRediger

BildegalleriRediger

ReferanserRediger

  1. ^ a b c Arkitekter verksamma i Sverige, 11. jul. 2014
  2. ^ a b Arkitekter verksamma i Sverige, 9. jan. 2015
  3. ^ a b Arkitekter verksamma i Sverige, 56104288-8f87-4b94-94e5-33f8f5598aae
  4. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (svensk) (Version 6.0 utg.). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. ISBN 9789187676642. Libris 17007456. 

LitteraturRediger

  • Bedoire, Fredric (2015). Den svenska arkitekturens historia 1800–2000. Stockholm: Norstedts i samarbete med Stockholms byggnadsförening och Kungl. konsthögskolan. ISBN 978-91-1-3067056. 
  • Lars Ridderstedt, Adversus populum: Peter Celsings och Sigurd Lewerentz sakralarkitektur 1945–1975 1998.
  • Svensk arkitektur, ritningar 1640–1970, Byggförlaget, Stockholm 1986
  • Wang, Wilfried (1996). The Architecture of Peter Celsing. Stockholm: Arkitektur Förlag. ISBN 91-86-050-36-2.