Åpne hovedmenyen
Hans Ruin
Hans Ruin.jpg
Født18. juni 1891[1][2]
Helsingfors[1]
Død3. november 1980[1][2] (89 år)
Stockholm, S:t Görans församling[1][2]
Far Waldemar Ruin
Søsken Ingrid Ruin
Barn Olof Ruin, Martina Ruin
Utdannet ved Helsingfors universitet (1909–)[1]
Beskjeftigelse Filosof[1], skribent, psykolog[1], estetiker[1]
Nasjonalitet Sverige, Finland
Språksvensk
Utmerkelser Doblougprisen (1957), De Nios Stora Pris (1962), Tollanderska priset (1935)

Hans Valdemar Ruin (født 18. juni 1891 i Helsingfors i Finland, død 3. november 1980 i Stockholm) var en svensk filosof og estetiker. Han var professor i filosofi ved Åbo Akademi 1945-1946 og dosent i estetikk ved Lunds universitet 1947.

Ruin var sønn av professor Waldemar Ruin og Flora Lindholm. Han giftet seg i 1917 med Karin «Kaisi» Sievers (født 1894), som var datter av arkiater Klas Richard Sievers og friherrinne Karin von Bonsdorff. Han var far til Olof Ruin og morfar til Marika Lagercrantz. Hans sønnesønn fikk også navnet Hans Ruin og ble filosof, - Hans Ruin den yngre.

Svenska kulturfonden innstiftet i 2003 Hans Ruin-tevlingen for essayister. Konkurransen arrangeres hvert annet år.

BibliografiRediger

  • Krigets anlete 1919
  • Erlebnis und Wissen. Akademische Abhandlung. 1921
  • Nutidskonst i psykologisk belysning 1923
  • Själens försvarsproblem 1929
  • Gycklare och apostlar 1934
  • Poesiens mystik 1935
  • Väl mött, Europa! 1938
  • Rummet med de fyra fönstren 1940
  • Makt och vanmakt 1940
  • Ett land stiger fram 1941
  • Det finns ett leende 1943
  • Arvid Mörne 1946
  • Ibsens förvandling efter "Brand" 1946
  • Jarl Hemmer 1946
  • Finlandssvensk modernism 1947
  • Huru ett land återspeglas i konsten 1947
  • Hur skapar skalderna? 1948
  • Två världar 1948
  • I konstens brännspegel 1949* Föränderligt och oföränderligt i de estetiska begreppen 1951
  • Sju ögonblick och några reflexioner 1952
  • Estetisk upplevelse och esteticism 1953
  • Värdighet och behag bland akademiskt folk 1953
  • Yrjö Hirn 1953
  • Den poetiska visionen och verklighetsbilden 1954
  • Nytt och gammalt i ny lyrik 1955
  • Det sjunkna hornet 1956
  • Hem till sommaren 1960
  • Det skönas förvandlingar 1962
  • Konsten att läsa och konsten att dikta 1966
  • Den mångtydiga människan 1966
  • Världen i min fickspegel 1969
  • Höjder och stup hos Ibsen och några andra 1971
  • Uppbrott och återkomst 1977

Priser og utmerkelserRediger

ReferanserRediger

  1. ^ a b c d e f g h Svenskt biografiskt lexikon, https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=7022, Hans W Ruin, 7022
  2. ^ a b c Sveriges dödbok, 14. nov. 2019, 18910618-3990 Ruin, Hans Valdemar

Eksterne lenkerRediger

 Denne artikkelen er foreløpig kort eller mangelfull. Du kan hjelpe Wikipedia ved å utvide eller endre den.