Milla Clementsdotter

samisk emissær

Milla Clementsdotter (født 1. november 1812 i Orrnäsfjäll, Föllinge, Sverige, død 8. april 1892 i Roan, Sør-Trøndelag) var en sørsamisk kvinne som huskes av ettertiden for å ha veiledet Lars Levi Læstadius i spørsmål om kristen tro.[4][3][5][6][7] Læstadius omtalte henne som «Maria», og Milla er kjent som «Lappmarkens Maria».[8][9][10]

Milla Clementsdotter
Født1. nov. 1813[1]Rediger på Wikidata
KrokomRediger på Wikidata
Død8. apr. 1892[2]Rediger på Wikidata (78 år)
Beskjeftigelse GjeterRediger på Wikidata
Nasjonalitet SverigeRediger på Wikidata
Altertavlen i Jukkasjärvi kirke, malt av Bror Hjorth (1894-1968). I høyre halvdel kneler Læstadius foran «Maria» som inspirerte hans forkynnelse.[3] Til høyre for ham er Johan Raatamaa avbildet. Altertavlen i Jukkasjärvi kirke, malt av Bror Hjorth (1894-1968). I høyre halvdel kneler Læstadius foran «Maria» som inspirerte hans forkynnelse.[3] Til høyre for ham er Johan Raatamaa avbildet.
Altertavlen i Jukkasjärvi kirke, malt av Bror Hjorth (1894-1968). I høyre halvdel kneler Læstadius foran «Maria» som inspirerte hans forkynnelse.[3] Til høyre for ham er Johan Raatamaa avbildet.

BiografiRediger

Foreldrene var Clemmens Andersson og Anna Larsdotter.[4] Etter farens død i 1817 giftet moren seg på nytt med Torkel Jonsson.[trenger referanse] Det førte til at Milla fikk en søster til, Sara Brita, som ble født i 1825.[trenger referanse]

Milla giftet seg i 1840 med den tre år eldre Tomas Pålsson.[4] I 1846 fikk de datteren Anna Brita.[4] I 1865 bor de på Halmøya i Flatanger (dengang en del av Fosnes) i Namdalen som reindrivende nomader.[11] Ved folketellingen i 1875[12] bodde de i Vigen, Hopstad, Roan.[13] Det kan se ut som om han døde i Beitstadfjellene i 1877, mens hun døde i Roan i april 1892.[13][14] Ved folketellingen i 1890 står begge registrert i Frostvikens lapska församling [15] I 1900 er de begge overført til «ukjent» (obefintlighetslängden) i forsamlingsboken.[16]

Møte med LæstadiusRediger

Milla og Læstadius møttes sannsynligvis 1. januar 1844 i Åsele kirke.[17] Ifølge Læstadius hadde Maria tidligere truffet presten Per Brandell i Nora forsamling i Ångermanland. Brandell løste henne fra tvilen, forteller Læstadius: «Denna enfaldiga flicka hade erfarenheter i nådens ordning, som jag aldrig hört förut. Hon hade vandrat långa vägar för att söka ljus i mörkret och under sina vandringar slutligen kommit till pastor Brandell i Nora. När hon för honom öppnade sitt hjärta, så löste han tvivlet, och hon kom genom honom till den levande tron. (…) Och nu först, tänkte jag, nu ser jag vägen, som leder till livet.»

Møtet mellom Milla og Læstadius var et vendepunkt i Læstadius' liv. Han ble inspirert av Millas enkle fortellinger om sine «erfaringer i nådens orden», som Læstadius selv kalte det. Etter møtet startet han forkynnelsen som markerte starten på den læstadianske vekkelsen.

ReferanserRediger

  1. ^ Den svenske kirkes fødsels- og dåpsprotokoller, «Föllinge lappförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker., SE/ÖLA/11053/C/1 (1800-1853), bildid: C0035613_00022», side(r) string: Ingen verdi, besøkt 3. desember 2018, «November,1,26/6,Föräldrar, Milla Fjällm(an) Clemens Andersson och hust(ru)»[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ media.digitalarkivet.no[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ a b Lars Levi Læstadius: botaniker, lingvist, etnograf, teolog. Oslo: Novus forlag. 2000. s. 86, 125. ISBN 82-7099-334-4. 
  4. ^ a b c d Milla Clemetsdotter Arkivert 12. mars 2017 hos Wayback Machine.; Sørsamiske slekter; sijtejarnge.no
  5. ^ Vekkelsens budbringere gjennom hundre år. Oslo: Lunde. 1995. s. 136. ISBN 82-520-3887-5. 
  6. ^ Lars Levi Læstadius og samejenta; rle-nett.cappelendamm.no
  7. ^ Maria från Föllinge inspirerade till laestadianismen Arkivert 12. mars 2017 hos Wayback Machine.; ltz.se, 26.9.2016
  8. ^ Bo Lundmark. «Læstadius och samekvinnan Milla från Frostviken». Jämten 2007
  9. ^ Gunnar Wikmark. Lars Levi Læstadius och lappflickan Maria : vid hundraårsminnet av Lars Levi Læstadius' död. Stockholm, 1961
  10. ^ Gunnar Wikmark. «"Læstadius Maria" identifierad : slutlänken i en beviskedja». Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten 1956.
    Gunnar Wikmark. «Vem var Læstadius ́"Maria"? : ett identifieringsförsök». Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten 1954.
  11. ^ Folketelling 1865 for 1748P Fosnes prestegjeld: Milla; Digitalarkivet
  12. ^ Folketellingen 1875 Bjørnør prestegjeld; Digitalarkivet
  13. ^ a b Brattgjerd, Sigurd (1995). Bjørnørfolket: gårds- og slektshistorie for Bjørnør. Roan. Osen: Bjørnør bygdeboknemnd. s. 363. ISBN 8299289122. 
  14. ^ Ministerialbok for Bjørnør prestegjeld, Roan sokn 1879 - 1893; Digitalarkivet
  15. ^ Frostvikens lapska församling Arkivert 5. mars 2017 hos Wayback Machine.; foark.umu.se
  16. ^ Obefintlighetslängden for Frostvikens lappförsamling
  17. ^ Zorgdrager, Nellejet (1997). De rettferdiges strid: Kautokeino 1852 : samisk motstand mot norsk kolonialisme. Oslo: Vett & Viten; Norsk folkemuseum. s. 190. ISBN 82-412-0300-4.