Karl-Birger Blomdahl

svensk komponist
Karl-Birger Blomdahl
Karl-Birger-Blomdahl.jpg
Født19. oktober 1916[1][2][3][4]Rediger på Wikidata
VäxjöRediger på Wikidata
Død14. juni 1968[1][2][3][4]Rediger på Wikidata (51 år)
KungsängenRediger på Wikidata
Utdannet ved Kungliga Tekniska högskolanRediger på Wikidata
Beskjeftigelse Komponist, dirigent, universitetslærerRediger på Wikidata
Nasjonalitet SverigeRediger på Wikidata
Utmerkelser Nordisk råds musikkpris (1965)Rediger på Wikidata

Karl-Birger Blomdahl (født 19. oktober 1916 i Växjö, død 14. juni 1968 i Kungsängen) var en svensk komponist. Han var professor i komposisjon ved Kungliga Musikhögskolan fra 1960 til 1964 og sjef for Sveriges Radios musikkavdeling.

Etter først å ha studert biokjemi begynte han å studere komposisjon med Hilding Rosenberg i 1935. Lang militærtjeneste under 2. verdenskrig førte til avbrudd i studiene, men etter krigen studerte han dirigering med Tor Mann og barokkmusikk med Mogens Wöldike. Han var aktiv i svensk musikkliv gjennom en rekke oppdrag og ble i 1953 medlem av Kungliga Musikaliska Akademien. Han var professor i komposisjon Fra 1965 var han sjef for Sveriges Radios musikkavdeling og samlet da organisasjonens mange orkester til Sveriges Radios symfoniorkester.

Med den tredje symfonien Facetter (1950) slo han gjennom internasjonalt med et personlig og rikt skiftende tonespråk.[5] For operaen Aniara ble han tildelt den første Nordisk råds musikkpris i 1965.

KomponistRediger

Som komponist ble Blomdahl en hovedskikkelse i Sverige i den eksperimentelle musikkens verden.[6] Han brukte tolvtoneteknikk, men i hans tidlige verk avspeiles hans studier i barokkmusikk (neoklassisk Concerto grosso og Bach-inspirert Tre polyfona pianostycken).[5] Senere kan man merke innflytelse fra Paul Hindemith, Bela Bartok og Igor Stravinsky i Pastoralsvit för stråkar (1948)[5], et verk som var et resultat av vennskapet med dikteren Erik Lindegren. Lindegren bidro senere med tekster til oratoriet I speglarnas sal, operaene Aniara (1958) og Herr von Hancken (1962-64) samt kantaten ...resan i denna natt (1966). I operaene og ballettene samarbeidet han også med koreografen Birgit Åkesson.

Verk i utvalgRediger

OrkesterverkRediger

  • Symfoni nr 1 (1943)
  • Symfoni nr 2 (1947)
  • Pastoralsvit (1948)
  • Symfoni nr 3, Facetter (1950)
  • Forma ferritonans (for invielsen av Oxelösunds jernverk, 1961)

SolokonserterRediger

  • Konsert för viola och orkester (1941)
  • Konsert för violin och stråkorkester (1946)

KorverkRediger

OperaerRediger

BalletterRediger

  • Sisyfos (1954)
  • Minotaurus (1957)
  • Spel för åtta (1962)

Teater- og hørespillmusikkRediger

FilmmusikRediger

KammermusikRediger

  • Trio för träblåsare (1938)
  • Stråkkvartett nr 1 (1939)
  • Liten svit för fagott och piano (1945)
  • Danssvit nr 1 för flöjt, stråktrio och slagverk (1948)
  • Danssvit nr 2 för klarinett, violoncell och slagverk (1951)
  • Trio för klarinett, violoncell och piano (1955)

SangerRediger

  • ...resan i denna natt för sopran och stråkorkester (1966, efter Erik Lindegren)

Elektroniske verkRediger

  • Altisonans (1966)

ReferanserRediger

  1. ^ a b Autorités BnF, 10. okt. 2015, http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb13961371z
  2. ^ a b Brockhaus Enzyklopädie, 9. okt. 2017, Karl-Birger Blomdahl, blomdahl-karl-birger
  3. ^ a b Find a Grave, 9. okt. 2017, Karl-Birger Blomdahl, 8991503
  4. ^ a b Social Networks and Archival Context, 9. okt. 2017, Karl-Birger Blomdahl, w6x93cnh
  5. ^ a b c Stig Jacobson: Hvem er Karl-Jacob Blomdahl?
  6. ^ Omtale hos naxos.com: «a major Swedish figure in the world of experimental music».

LitteraturRediger

  • Christina Tobeck: Karl-Birger Blomdahl. En musikbiografi. (Skrifter från Institutionen för musikvetenskap nr 73, Göteborgs universitet).
  • Alf Thoor: Blomdahl, som helst ville fly. Artikkel i Ti bilder til musikk side 139-152. Aschehoug 1979 ISBN 8203119468

KilderRediger

Eksterne lenkerRediger