Göran Olof Waldemar Hägg (født 7. juli 1947 i Enskede församling i Stockholm i Sverige, død 30. september 2015 i Italia[4]) var en svensk litteraturekspert, forfatter, kritiker og debattant. Han var dosent i litteraturvitenskap ved Stockholms Universitet.

Göran Hägg
Født7. juli 1947[1][2]Rediger på Wikidata
Enskede-Årsta församling[1]
Død30. sep. 2015[1][2]Rediger på Wikidata (68 år)
Italia
BeskjeftigelseSkribent
Utdannet vedStockholms universitet (–1969) (akademisk grad: Master of Philosophy)
NasjonalitetSverige[1]
SpråkSvensk[3]
UtmerkelserAftonbladets litteraturpris (1974)
Axel Liffner-prisen (1999)
John Landquists pris (2004)

Göran Hägg, februar 2013

Liv og virke rediger

Bakgrunn, utdannelse rediger

Hägg vokste opp i Tallkrogen i det sørlige Stockholm.[5] Han tok filosofisk embedseksamen ved Stockholms Universitet i 1969 og eksamen ved Lärarhögskolan i Uppsala i 1970.

Siden 1969 var han gift med sosionomen Barbro Severin (født 1947), med hvem han hadde tre barn.

Karriere rediger

Hägg arbeidet fra 1971 til 1979 som lærer ved Arbetsmarknadsutbildningen i Stockholm. Opplevelser fra den tid ligger til grunn for den satiriske romanen Det automatiska paradiset (1979). Den skjønnlitterære debuten fant imidlertid sted i 1972 med diktsamlingen Ögon.[6]

I 1978 avla Hägg doktorgraden på avhandlingen Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890–1930[6].

Han var deretter dosent i litteraturvitenskap ved Stockholms Universitet. Fra 1979 var han dessuten aktiv som litteraturkritiker i Aftonbladet og fra 198 i Månadsjournalen, hvor han skrev frem til avisens opphør i 2002. I mer enn tyve år anmeldte han i Aftonbladet skolebøker etter de samme kriterier som man bedømmer «vanlige» bøker.[7]

Etter å ha utgitt en rekke egne romaner, utkom Den svenska litteraturhistorien i 1996. Han utga Praktisk retorik (1998) og oppfølgeren Retorik idag (2002).

Hägg mottok Aftonbladets litteraturpris i 1974, og deltok to år i strek i tv-konkurransen På spåret sammen med Caroline af Ugglas.

Hägg døde under en reise i Italia. Ved sin død bodde han i Saltsjö-Duvnäs[8], Nacka församling i Stockholms län.

Bibliografi rediger

Kulturhistorie rediger

  • Svenska kyrkor - en historisk reseguide, sammen med Ann Catherine Bonnier, Ingrid Sjöström og Malin Gezelius (2008)

Litteraturhistorie og debatt rediger

  • Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890-1930, avhandling vid Stockholms universitet (1978)
  • Kupésamhället. Kultur, språk och humanism i det byråkratiska systemet (1984)
  • Författarskolan (1993)
  • Tjugoen moderna klassiker (1995)
  • Nyår i Sverige, antologi (1996)
  • Den svenska litteraturhistorien (1996)
  • Praktisk retorik. Med klassiska och moderna exempel (1998)
  • Det stora vankelmodet (1999)
  • Världens litteraturhistoria (2000)
  • Retorik idag (2002)
  • I världsfurstens harem - Erik Johan Stagnelius och hans tid (2007)
  • 1001 böcker du måste läsa innan du dör (2008)
  • Utveckla monarkin (2010)
  • Retorik i tiden (2011)
  • D'Annunzio : dekadent diktare, krigare och diktator (2015)
  • Sanningen är alltid oförskämd - En biografi över August Strindberg (2016, utgitt posthumt)

Historie rediger

  • Svenskhetens historia, (2003)
  • Välfärdsåren: svensk historia 1945-1986, (2005)
  • Påvarna, (2006)
  • Mussolini: en studie i makt, (2008)
  • Gud i Sverige, (2010)
  • Ett alldeles särskilt land: 150 år i Italien, (2012)
  • Svenska förmögenheter: gamla klipp och nya pengar – människorna, intrigerna, sveken, (2013)
  • Medici, (2014)

Skjønnlitteratur rediger

  • Ögon, dikter (1972)
  • Vägen till den gyllene triangeln, noveller (1974)
  • Den stora kometen, roman (1975)
  • Lejontecknet, roman (1977)
  • Det automatiska paradiset, roman (1979)
  • Catilinas sammansvärjning, roman (1981)
  • Doktor Elgcrantz eller Faust i Boteå (1983)
  • Agneta hos kannibalerna, roman, (1986)
  • Anders och Dafne (1987)
  • Hjärtats diktatur (1990)
  • Framgångens frukt, roman (1992)
  • Money money, roman (1993)
  • Lucrezia Borgias fjärde bröllop och andra berättelser (1998)
  • Sommarön, roman (2001)
  • Alfred, roman om den fiktive poeten Alfred Edvard Hedman (2004)

Radioteaterstykker rediger

  • Kvinnorna i Neapel (1980)
  • Prinsessan i berget (1981)
  • Tyrannmördarna (1982)

Oversettelser rediger

Referanser rediger

  1. ^ a b c d Sveriges dödbok 1830-2020, oppført som Hägg, Göran Olof Waldemar, besøkt 29. april 2022[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ a b Internet Speculative Fiction Database, ISFDB forfatter-ID 186547, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb120349800; Autorités BnF; besøksdato: 10. oktober 2015; BNF-ID: 120349800.
  4. ^ «Göran Hägg är död». Aftonbladet. Besøkt 2. oktober 2015. 
  5. ^ Folkkär folkbildare med en gnutta gift i bläcket, minneartikkel av Jan Söderqvist, Svenska Dagbladet. Hentet 3. oktober 2015.
  6. ^ a b «1974: Göran Hägg». Aftonbladet. Besøkt 2. oktober 2015. 
  7. ^ Göran Hägg (11. juli 2007). «"Äntligen: goda nyheter!"». Aftonbladet. Besøkt 6. oktober 2011. 
  8. ^ «Göran Hägg». Wahlström & Widstrand. Arkivert fra originalen 26. august 2010. Besøkt 2. oktober 2015.  «Arkivert kopi». Arkivert fra originalen 26. august 2010. Besøkt 10. oktober 2021.