Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 2, 2018

De norrländska kungsgårdar som räknas upp i Hälsingelagen var anlagda med regelbundna mellanrum på eller invid gamla centralorter längs den förhistoriska kustlandsvägen Norrstigen.

Norrala kungsgård var under medeltiden ett av de sex gods i det svenska Norrland vilka omnämns som en del av sveakungarnas Uppsala öd i Hälsingelagen.

Kungsgården anlades troligen vid 1200-talets slut som ett led i den svenska kronans strävan att skaffa sig ökad kontroll över dessa då självständiga områden. Genom att gården lades intill en större gravhög från järnåldern i en gammal centralbygd anslöt den till en äldre regional maktstruktur. Först 1331 finns belägg för att kronan då betraktade Hälsingland som en del av riket. Från att ha varit kronans tentakel ut mot de självständiga norrländska trakterna och en del av dess tributsystem blev Norrala kungsgård ett centrum för hälsingefogdens organiserade skatteuppbörd och förvaltning.

Det var sannolikt därför som omfattande försvarsanläggningar anlades vid havsinloppen till Norrala på 1300-talet och varför socknen ägde en av de få klövsadelkyrkorna i det medeltida Norrland. Efter att kronan 1454 avyttrat de två andra kungsgårdarna i Hälsingland utsträcktes Norrala kungsgårds förvaltningsområde till att omfatta hela landskapet. ► Läs mer …