Lennart Nilsson

svensk fotograf

Lars Olof Lennart Nilsson (født 24. august 1922 i Strängnäs, død 28. januar 2017[8] i Engelbrekts distrikt i Stockholm) var en svensk fotograf, mest kjent for sin banebrytende kikkhullsfotografering innen medisinen. Hans mest kjente arbeid er filmen Sagan om livet og boken Ett barn blir till.

Lennart Nilsson
Født24. aug. 1922[1][2][3][4]Rediger på Wikidata
Strängnäs[2]
Død28. jan. 2017[1][2][3][4]Rediger på Wikidata (94 år)
Stockholm[2]
BeskjeftigelseFotograf, skribent, naturviter Rediger på Wikidata
NasjonalitetSverige
GravlagtNorra begravningsplatsen (2017–)[5]
UtmerkelserHasselbladsprisen (1980)[6][7]
Prins Eugen-medaljen (1974)
The KTH Great Prize (1972)

Liv og verk rediger

 
Lennart Nilsson som pressefotograf på Bromma lufthavn i 1946.

Bakgrunn rediger

Da han var elleve år gammel fikk sitt første kamera av faren.[9]

Fotograf rediger

Sent i tenårene og så tidlig i tjueårene fikk han anledning til å fotografere mange berømte svensker. Nilsson dokumenterte det svenske kongehuset fra 1940-tallet.[10]

 
Kong Gustaf VI Adolf og Lennart Nilsson i 1965.

Nilsson begynte sin yrkeskarriere som reportasjefotograf, blant annet for bildebladene Se og Life i årene 1965 til 1972.

Nilsson var den første som klarte å fotografere et levende foster i livmoren, men han bygde også dette fotografiske arbeidet på aborterte fostre.[11] Han fortsatte etter dette å utfordre grensene for hva som var mulig innen medisinsk fotografi. Særlig berømt er bildet der fosteret holder en tommel i munnen, som om det sugde på den.

Han ble flere ganger prisbelønt for sitt arbeid, ble æresdoktor og fikk i 2009 professortittel med begrunnelsen: «För att han synliggjort det osynliga och med vetenskaplig precision dokumenterat människans inre».[12]

I januar 2010 viste Sveriges Television Mikael Agatons dokumentarserie Resan till livets kärna som skildret Nilssons forsøk på å fotografere organellene i den menneskelige celle.

Nilsson var sønn av Nils Georg Nilsson og Karin Nilsson, født Lindén. Han var gift med Birgit Svensson (1926-1986) og med Catharina Fjellström, født Tjörnedal.[13]

Priser og utmerkelser rediger

Bibliografi rediger

  • Ett barn blir till, Bonniers (1965, 1976, 1990, 2003, 2009)
  • Jag vill göra det osynliga synligt, Bonnier Fakta (2010)
  • Lennart Nilsson Stockholm, Max Ström (2008)
  • LIFE, Jonathan Cape (2006)
  • Lennart Nilsson - hans livs bilder, Max Ström/Albert Bonniers förlag (2002)
  • Kroppens försvar, Bonnier Fakta (1985)
  • Nära naturen, Bonnier Fakta (1984)
  • Se Människan, Albert Bonniers förlag (1973)
  • Halleluja, en bok om frälsningsarmén, Albert Bonniers förlag (1963)
  • Myror, Forum (1959)
  • Liv i hav, Tiden (1959)
  • Reportage, Albert Bonniers Förlag (1955)
  • Sweden in Profile, Svenska institutet/Medéns (1954)

Fotografier i utvalg rediger

Referanser rediger

  1. ^ a b Encyclopædia Britannica Online, Encyclopædia Britannica Online-ID biography/Lennart-Nilsson, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ a b c d «Lennart Nilsson, Photographer Who Unveiled the Invisible, Dies at 94»[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ a b Munzinger Personen, Munzinger IBA 00000025796, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  4. ^ a b Archive of Fine Arts, cs.isabart.org, abART person-ID 150882, besøkt 1. april 2021[Hentet fra Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, www.svenskagravar.se, oppført som Nilsson, Lars Olof Lennart, besøkt 19. november 2017[Hentet fra Wikidata]
  6. ^ Hasselblad Foundation, «Tidigare Pristagare»[Hentet fra Wikidata]
  7. ^ www.hasselbladfoundation.org, besøkt 19. mars 2022[Hentet fra Wikidata]
  8. ^ «Världsberömde fotografen Lennart Nilsson död», Sydsvenskan 28. januar 2017
  9. ^ Lennart Nilsson, Lennart Nilsson Photography AB. Lest 30. januar 2017.
  10. ^ Lennart Nilsson, hans livs bilder, side 162
  11. ^ «Natalia Kazmierska: En abortdebatt blir till - Natalia Kazmierska - Expressen.se». [død lenke]Expressen - En abortdebatt blir till
  12. ^ «Lennart Nilsson får hederstitel av regeringen», Kamera & bild 4. juni 2009
  13. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P A Norstedt & Söner, Stockholm 1999 side 797
  14. ^ «Utmärkelser och minnestecken 1919–2001, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 2002, side 10» (PDF). Arkivert fra originalen (PDF) 7. mars 2016. Besøkt 29. januar 2017. 
  15. ^ «Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen». Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Besøkt 17. april 2009. 

Kilder rediger

Eksterne lenker rediger