Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 8, 2014

Bilder från Clementine av kratern Aristarchus och omgivning, placerad ovanpå en simulerad topografi

Aristarchus är en stor nedslagskrater på månen belägen på Aristarchusplatån, på den nordvästra delen av månens framsida. Den är omgiven av nio satellitkratrar och av en mängd vulkaniska formationer. Kratern är ett av de objekt med störst albedo på månen och går att urskilja med blotta ögat från jorden. På grund av kraterns läge, dess omgivning, dess geologiska uppbyggnad samt det faktum att ett flertal transienta månfenomen har iakttagits där så har kratern genom åren studerats noga, och många astronomer anser kratern vara en möjlig plats för en framtida månbas.

Kratern är uppkallad efter den grekiska matematikern, astronomen och filosofen Aristarchos från Samos (ca. 310 f.Kr. – ca. 230 f.Kr.) och ligger vid den sydöstliga randen av Aristarchusplatån. Platån har en diameter på cirka 200 km, och reser sig till en maximal höjd av 2 kilometer över maret på den sydöstra delen av platån. År 1911 använde den amerikanske fysikern Robert W. Wood ultraviolett fotografering för att ta bilder över kraterområdet. Han upptäckte att platån hade ett avvikande utseende i det ultravioletta ljuset och att ett område i norr tycktes ha en svavelfyndighet. Aristarchus och den omgivande regionen ingick i en del av en studie av månen där rymdteleskopet Hubble användes för att leta efter förekomsten av det syrerika mineralen ilmenit. ► Läs mer …