Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 7, 2013

Personer med bipolär sjukdom har mellan 2,5 och 3 gånger högre benägenhet att uppvisa hyperintensitet vid undersökning med magnetisk resonanstomografi (MRI).
Personer med bipolär sjukdom har mellan 2,5 och 3 gånger högre benägenhet att uppvisa hyperintensitet vid undersökning med magnetisk resonanstomografi (MRI).

Bipolär sjukdom eller manodepressiv sjukdom (även bipolärt syndrom) är en psykisk störning som periodvis förhöjer stämningsläget till mani eller lindrigare hypomani. Samma individer drabbas vanligen också av allvarliga depressioner, men symtom på depression kan även förekomma i maniska perioder, alternativt kan episoderna vara blandade med intensiva och snabba växlingar mellan dessa lägen. Symtomen blir vanligtvis svårare med tiden och utan behandling riskerar den sjuke att utveckla kroniska funktionsnedsättningar. Med förebyggande medicinering är prognosen god. Många är symtomfria i flera decennier och mellan sjukdomsperioderna (skoven) fungerar individen vanligtvis normalt. Förloppet påverkas av yttre faktorer som miljö och stress. Mellan 1-3 procent av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom. Många insjuknar första gången när de är mellan 15 och 30 år. Ärftlig belastning är den viktigaste riskfaktorn. Bipolär sjukdom och schizofreni har delvis en gemensam genetisk bakgrund. Bipolär sjukdom är lika vanlig hos män som kvinnor men fler kvinnor än män drabbas av unipolära depressioner.

Sjukdomen delas in i bipolär I, bipolär II, cyklotymi och andra typer efter hur stämningsläget förändras. Hypomani utmärker typ II som relativt sällan utvecklas till typ I med svåra manier. Milda manier går ofta med känslor av upprymdhet och välmående. Allvarliga manier leder inte sällan till sjukhusvistelse och psykoser. Världshälsoorganisationen (WHO) räknar bipolär sjukdom till en av de tio mest handikappande sjukdomarna. ► Läs mer …