Sigrid Fridman

Sigrid Karolina Sofia Fridman (født 23. november 1879 i Haparanda, død 8. januar 1963) var en svensk skulptør og poet.

Sigrid Fridman
Sigrid Fridman.jpg
FødtSigrid Carolina Sofia Fridman
23. nov. 1879[1][2][3]Rediger på Wikidata
Nedertorneå-Haparanda församling[1][2], Haparanda församling[4]Rediger på Wikidata
Død8. jan. 1963[2][3]Rediger på Wikidata (83 år)
Kungsholm[2]Rediger på Wikidata
Beskjeftigelse Billedhugger[5][2], fysioterapeut[5]Rediger på Wikidata
Utdannet ved Arvedson's Gymnastics Institute[2], Académie de la Grande Chaumière (19121914)[2][3]Rediger på Wikidata
Ektefelle ingen[2]Rediger på Wikidata
Nasjonalitet SverigeRediger på Wikidata

BiografiRediger

Hun var datter av forstmannen Carl Gustaf Fridman og Mathilda Christina Bruhn. Etter studier ved J.Arvedsons gymnastiska institut flyttet Fridman til London, hvor hun arbeidet som fysioterapeut. Fridman startet med å lage skulpturer som et tidsfordriv i 1911, men for å lære seg teknikken fikk hun undervisning hos en skulptør i London. I 1912 dro hun til Paris for å videreutdanne seg i skulpturfaget ved Académie de la Grande Chaumière; hun ble der til 1914. I 1916 dro hun tilbake til Paris og studerte hos Antoine Bourdelle, deretter foretok hun studiereiser til blant annet Italia, Tyskland, Hellas, Spania og Portugal.

I samlingene til Nasjonalmuséet i Stockholm finnes en portrettbyste av litteraturkritikeren Klara Johanson som Sigrid Fridman laget i 1924.[6] De to kvinnene hadde et kjærlighetsforhold på 1920-tallet . Klara Johanson forsvarte også Sigrid Fridman i offentlige debatter om hennes skulpturer, og skrev i 1948 boken Sigrid Fridman och andra konstnärer: en krigsbok.

Til Fridmans mest kjente verk hører bronseskulpturen Kentauren, som ble reist i 1939 på Observatoriekullen i Stockholm. Fridman er representert ved Gøteborgs kunstmuseum[7], Moderna Museet i Stockholm[8] og på Gripsholm slott[9].

Skulpturer (utvalg)Rediger

  • Pingvinbrunnen, bronse – Naturhistoriska museet, Gøteborg
  • Fontene, bronse – Muramaris, Gotland
  • K.J. (Klara Johanson), bronse (1924) – Gripsholm slott[9]
  • Fredrika Bremer, bronse (avduket 1927) – Humlegården, Stockholm
  • Kentauren, bronse (reist 1939) – Observatoriekullen i Stockholm samt utenfor Ørebro lens museum i Ørebro
  • Ellen Key, bronse (reist 1953) – Ellen Keys park, Stockholm
  • Spillende Pan (reist 1961) – Härlanda, Gøteborg
  • Det dryppende treet, bronse (reist 1964) – Spelbomskans plass, Stockholm
  • Kentaur, bronse (1963) – Schönströmsparken i Bollnäs

Bibliografi (utvalg)Rediger

  • Sigrid Fridman: Vingslag - dikt, 1912

BildegalleriRediger

KilderRediger

  • Karlsson, Gunilla: (sv) Sigrid Fridman i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)
  • Klara Johansson: Sigrid Fridman och andra konstnärer - En krigskrönika, 1948
  • Ingrid Claréus: Stormen kring en staty, i Parnass, Stockholm, ISSN 1104-0548 , 1995:3/4 side 28-29 (behandler den Sigrid Fridmans skulptur av Fredrika Bremer i Humlegarden fra 1927 og de konflikter som var foran oppførelsen)
  • Ingrid Claréus: Staty med rabalder, i Parnass, Stockholm, ISSN 1104-0548  ; 1997:6, side18-19 (behandler problemene for Sigrid Fridman med å få skulpturen av Ellen Key akseptert av Skjønnhetsrådet for Stockholms by)
  • Siv Hackzell: Vägen till Ellen Keys park - urval och kommentarer, i Siv Hackzell (redaktør): Nytt syn på Ellen Key, 2000, ISBN 91-971749-0-4 ; Side 222-251 (behandler skulptøren Sigrid Fridman)
  • Elle-Kari Gustafsson: Skulptören Sigrid Fridman och samtiden - porträttstatyer i Stockholms publika miljö 1900-1960, 2004
  • Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-rom), Sveriges Släktforskarförbund
  • Svenskt konstnärslexikon del II side 245, Allhems Forlag, Malmö.
  • Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo forlag, 1987, side 158, ISBN 91-87504-00-6

ReferanserRediger

  1. ^ a b Den svenske kirkes fødsels- og dåpsprotokoller, «Nedertorneå kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010133/C/5 (1870-1890), bildid: H0006515_00149, sida 146», besøkt 21. januar 2020, «32,(nov),23,(Dec),5,,1,Sigrid Carolina Sofia»
  2. ^ a b c d e f g h Svenskt biografiskt lexikon, «Sigrid C S Fridman», Svenskt biografiskt lexikon 14472
  3. ^ a b c Mapping the Practice and Profession of Sculpture in Britain and Ireland 1851–1951, MSBI person ID msib2_1205191686, besøkt 9. oktober 2017
  4. ^ Swedish Census 1890, oppført som Sigrid Karolina Sofia, f. 1879 i Haparanda, sok.riksarkivet.se, besøkt 21. januar 2020
  5. ^ a b «Sigrid Karolina Sofia Fridman», Svenskt kvinnobiografiskt lexikon ID SigridFridman, besøkt 4. mars 2020
  6. ^ «Nationalmuseum - Klara Johanson, 1875-1948, litteraturkritiker, författare». collection.nationalmuseum.se. Besøkt 11. april 2021. 
  7. ^ «Göteborgs konstmuseum | Danserska». emp-web-34.zetcom.ch. Besøkt 11. april 2021. «I unga år flyttade Sigrid Fridman till London, där hon var verksam som sjukgymnast. På 1910-talet började hon skulptera, till en början mest för sitt eget nöje. Senare vidareutbildade hon sig i Paris åren 1912–1914 och 1916. | Sigrid Fridman köptes in till samlingarna redan 1920 och är även representerad i Nationalmuseums samlingar samt med ett antal offentliga skulpturer runt om i Sverige. I Göteborg finns Spelande Pan i Härlanda och Pingvinbrunnen på Naturhistoriska museet.» 
  8. ^ Moderna museet Arkivert 16. april 2017 hos Wayback Machine.
  9. ^ a b Gripsholm