Ludvig Josephson (1832–1899)

svensk skuespiller og skribent
Ludvig Josephson
Ludvig Josephson.jpg
Født20. februar 1832[1]
Stockholm[1]Rediger på Wikidata
Død29. januar 1899[1] (66 år)
Stockholm[1]Rediger på Wikidata
Far Salomon JosephsonRediger på Wikidata
Søsken Wilhelmina Josephson, Jacob Axel Josephson, Wilhelm Josephson, Edvard JosephsonRediger på Wikidata
Beskjeftigelse
7 oppføringer
Skribent[1][2], skuespiller[2], regissør[1], manusforfatter, teatersjef[2], bokhandler[1], filmregissørRediger på Wikidata
Nasjonalitet SverigeRediger på Wikidata

Ludvig Oskar Josephson, født 20. februar 1832 i Stockholm, død 29. januar 1899 i samme by, var en svensk teaterleder og dramatiker.

BiografiRediger

Ludvig Josephson vokste opp i fattigslige forhold og måtte allerede fra 14-års alder delta til familiens forsørgelse. Barna i familien var kunstnerisk begavet, men mens de andre var opptatt av musikk var Ludvig Josephson tidlig fascinert av teater. Sammen med sin barndomsvenn Ludvig Norman (i voksen alder kjent svensk komponist) skrev de og satte opp teaterstykker.[3]

Josephson reiste i 1851 til Paris og ble ansatt hos en av de større bokhandlerne. Der kom han i kontakt med flere franske forfattere. All sin ledige tid brukte han på teaterstudier, ikke minst regiarbeid. Etter han hadde besøkt Dresden i 1853–1854, vendte han i 1854 hjem. I Stockholm arbeidet han i bokhandel og drev i årene 1855–1857 sin egen. I 1858 debuterte han på daværende Mindre teatern i tittelrollen for Narcisse Rameau av A E Brachvogel og var ansatt ved teateret til 1861. I tillegg arbeidet han med oversettelser og bearbeidelser av stykker for mindre teatre. I 1861 debuterte han på Kungliga teatern som Jago i Shakespeares Othello. Samme år fikk han fast ansettelse der og ble i 1864, etter August Bournonville hadde sagt opp, utnevnt til regissør for skuespill. Under årene 1865–1868 var han intendant for både den lyriske og den dramatiske scenen.[4]

I løpet av disse årene utviklet Josephson en energisk virksomhet og satte blant annet opp operaene Hans Heiling, Qventin Durward, Judinnan, Hertig Magnus och sjöjungfrun, Afrikanskan, Marco Spada, Romeo och Julia, og La Traviata (svensk: Den vilseförda). Dessuten gjorde han, til dels etter egne bearbeidelser for scenen blant annet William Shakespeares Richard II, Coriolanus og Timon av Aten, Johann Wolfgang von Goethes Egmont, Lord Byrons Sardanapalus, Adam Oehlenschlägers Väringarna, Germain Delavignes Ludvig XI, Frans Hedbergs Bröllopet på Ulvåsa og Vasaarvet, Bjørnstjerne Bjørnsons Maria Stuart i Skottland samt sine egne drama Folkungalek (1864) og Marsk Stigs döttrar (1866) (med musik av August Söderman), samt komedien Med konstens vapen (1867; trykket i 1893).[4]

Da Josephson forlot sin stilling ved de kongelige teatrene, drev han i årene 1868–1869, sammen med dekorasjonsmaleren Fritz Ahlgrensson, Mindre teatern (nå i Hammerska ladan) i Stockholm, der et italiensk operaselskap gav forestillinger, blandet med svenske dramatiske oppsetninger. Deretter gjorde Josephson et par forsøk som teaterleder, dels i Göteborg i 1869–1870, dels med Ludvig Zetterholm og Ernst Wallmark ved Södra teatern og Ladugårdslandsteatern i Stockholm i 1871–1872. Etterhvert utviklet han også et omfattende forfatterskap. Foruten flere mindre stykker skrev han komediene Rivaler av missförstånd (1869; trykket i 1893), Kapten Gars (1870) og Familjeliv (1871), skuespillet Paris (1871), med personer fra Paris under septemberrevolusjonen og beleiringen, og Thord Hasle (1878), operatekstene Hjalmar och Ingeborg (trykket i 1874), Allt för kungen (1870) og Blenda (1874) samt brosjyren Våra teaterförhållanden (1870).[4]

I årene 1873–1877 ledet Josephson Kristiania teater, der han blant annet suksessfullt iscenesatte Henrik Ibsens Peer Gynt og innførte operaforestillinger. I 1879–1887 drev Josephson, sammen med skuespilleren Victor Holmquist, Nya Teatern i Stockholm og var i årene 1880–1890 sammen med han eier av virksomheten. Ved dette teateret oppførte han blant annet William Shakespeares Hamlet, Macbeth, Julius Caesar, Othello og Richard II, Gotthold Ephraim Lessings Emilia Galotti, Johann Wolfgang von Goethes Faust, Friedrich von Schillers Don Carlos, Pedro Calderón de la Barcas Domaren i Zalamea, Johan Börjesson Erik XIV, Henrik Ibsens Brand og August Strindbergs Mäster Olof. Han fylte sitt teaters repertoar med eldre og nyere utgaver av både utenlands og landets teaterlitteraturs ulike arter, såvel innen den eldre, gedigne komiske operaens og den moderne, lettere operettens område.[4]

Under første halvdelen av 1890-årene arbeidet han som regissør og i 1895–1896 som sekretær ved Kungliga Operan. Josephson utgav videre større brosjyrer over innenlandske teaterforhold (1885, 1888, 1894), Teaterregie (1892), Studier och kritiker (5 hefter, 1895–1898), skuespille En stormig dag (1893) (med scenemusikk av Tor Aulin), diktene Gamla plantor och nya skott (1896), Ett och annat om Henrik Ibsen och Kristiania teater (1898) med mer.[4]

FamilieRediger

Ludvig Josephson var bror til komponisten Jacob Axel Josephson, fabrikkeieren Wilhelm Josephson og musikkhandleren Edvard Josephson. Kunstneren Ernst Josephson var hans nevø. Han var bror til skuespilleren Erland Josephsons farfarsfar.

BibliografiRediger

SkjønnlitteraturRediger

  • Ännu en gång "Den svaga sidan" : travesti i en akt med sång. Stockholm: Bonnier. 1861. 
  • Folkunga-Lek : första avdelningen : Håtuna-leken : romantiskt- historiskt skådespel i fem akter. Stockholm: Bonnier. 1864. 
  • Marsk Stigs döttrar : skådespel i 5 akter. Stockholm: Ad. Bonnier. 1866. 
  • Paris : skådespel i 2 afdelningar och 5 akter. Stockholm: Seligmann. 1871. 
  • Thord Hasle. Stockholm: Bonnier. 1878. 
  • Rivaler af missförstånd : komedi i två akter. Stockholm: Bonnier. 1893. 
  • Teaterstycken. 1-3. Stockholm: Bonnier. 1893.  - Innehåll: En stormig dag; Rivaler av missförstånd; Med konstens vapen.
  • Gamla plantor och nya skott : dikter (swe). Stockholm: Nordin & Josephson. 1896. 

DiverseRediger

  • Våra teater-förhållanden : betraktelser och uppsatser. Stockholm: Samson & Wallin. 1870. 
  • Något om våra nyaste teaterförhållanden. Stockholm: Looström. 1885. 
  • Viktiga teaterfrågor för dagen : kritiskt belysta. Stockholm: Nordin & Josephson. 1885. 
  • Teater-regie : regissörskap och i-scen-sättningskonst. Stockholm. 1892. 
  • Rakt på sak : teaterfunderingar. Stockholm: Bonnier. 1894. 
  • Studier och kritiker. Häfte 1-5. Stockholm: Nordin & Josephson. 1895–1898. 
  • Ett och annat om Henrik Ibsen och Kristiania teater. Stockholm. 1898. 

ReferanserRediger

  1. ^ a b c d e f g «Ludvig O Josephson», Svenskt biografiskt lexikon 12219, besøkt 6. november 2017
  2. ^ a b c Musikverkets auktoritetsdatabas, calmview.musikverk.se, utgitt 6. oktober 2017, besøkt 6. oktober 2017
  3. ^ Marianne Seid. «Pojklekar - om vänskapen mellan Ludvig Josephson och Ludvig Norman» (PDF). Dokumenterat (42): 15–24. 
  4. ^ a b c d e Nordisk familjebok. Stockholm: AB Familjeboken. 1910. s. 185–186. 

KilderRediger

LitteraturRediger

  • Tiina Rosenberg, Mästerregissören : när Ludvig Josephson tog Europa, 2017, Bokförlaget Atlantis

Eksterne lenkerRediger