Åpne hovedmenyen
Helena Nyblom
Swedish author Helena Nyblom (1843-1926).JPG
Født7. desember 1843[1]
København[1]
Død9. oktober 1926[2][1] (82 år)
Engelbrekt[2][1]
Gravlagt Uppsala gamle kirkegård (1926–)
Ektefelle Carl Rupert Nyblom (1864–)
Far Jørgen Roed
Barn
6 oppføringer
Carl Göran Nyblom, Sven Nyblom, Ellen Lundberg-Nyblom, Knut Nyblom, Th. Lennart Nyblom, Holger Nyblom
Beskjeftigelse Skribent, barnebokforfatter, lyriker, selvbiograf
Nasjonalitet Sverige
Utmerkelser Litteris et Artibus (1923)

John Bauers illustrasjion til en av Helena Nybloms eventyr, 1913.
VershusetÖstra Ågatan 65 i Uppsala der familieen Nyblom bodde fra of med 1864.

Helena Augusta Nyblom, opprinnelige Helene Augusta Roed (født 7. desember 1843 i København, død 9. oktober 1926 i Stockholm) var en dansk-svensk forfatterinne. Hun er mest kjent for sine kunstventyr (konstsagor), en skrev også dramatikk, for det meste poengterte enaktere om hverdagslivet.[3]

Liv og virkeRediger

BakgrunnRediger

Helene Nyblom var datter av Jørgen Roed og Emilie Amanda Kruse. Hennes far var maler og professor ved Kunstakademiet i København, moren var interessert av antikkens kunst og litteratur. I hjemmet ble det lagt vekt på intellektuell og estetisk kultur og familien hadde livlig omgang med kunstnere, musikere, embetsmenn og forfattere. Nyblom var musikalsk begavet og utdannet seg i pianospill.[4][5]

Hun giftet seg med Carl Rupert Nyblom i 1864 og paret bosatte seg i Uppsala. Deres hjem ble et viktig møtested for kunstnerlig orienterte personer fra hele Norden. Paret hadde en anstrengt økonomi, som innebar at de begge måtte skrive for å klare seg.[4][5] Hun var mor till Carl Göran Nyblom, Sven Nyblom, Ellen Lundberg-Nyblom, Knut Nyblom, Lennart Nyblom og Holger Nyblom, farmor til journalisten Teddy Nyblom og arkitekten Peder Nyblom.

ForfatterskapRediger

Helena Nyblom debuterte med noveller publiserte i Ny illustrerad tidning, og senere utgitt i fire bind oversatt fra dansk av hennes make. Hun skrev også lyrikk og gav ut flere diktsamlinger. Sitt litterært gjennombrudd fikk hun med sine konstsagor. Hun skrev også en roman, noen pikebøker, og komedier.

Helena Nyblom var også kulturskribent og kritiker i blant andre Idun (avis), Ord och bild, Ny svensk tidskrift og Nordisk tidskrift.[6]

Konverterte til katolisismenRediger

I 1895 konverterte Nyblom til katolisismen i Sta-Eugenia kyrka i Stockholm. Konverteringen fikk stor medieoppmerksomhet og hun måtte tåle meget kritikk både der og i vennekretsen for å ha «falt for Roma». Ektemaken, selv ikke katolikk, tok henne offentlig i forsvar og innen den katolske minoritet i Stockholm var man stolt over den berømte konvertitten. (Ettersom Nyblom konverterte i voksen, alder forble barna i Svenska kyrkan. Men en sønn konverterte senere i livet og gav opphav til en stor katolsk slekt.)

Helena Nyblom ligger begravet på Uppsala gamla kyrkogård.

BibliografiRediger

SkjønnlitteraturRediger

  • Noveller. Stockholm: Norstedt. 1875–1881. 
  • Noveller. Samling 4, Merkurius ; Farbror Elis ; I dyningen ; En Evas dotter ; En hård nöt att knäcka (swe). Stockholm: Norstedt. 1881. 
  • Digte. Kjøbenhavn: Gad. 1881. 
  • Under dansen. Helsingfors. 1885. 
  • Nye digte. Kjøbenhavn: Gad. 1886. 
  • Fortællinger og Skizzer. Kjøbenhavn. 1887. 
  • Qvinnoöden: noveller. Stockholm: Norstedt. 1888.  - Fulltext: Göteborgs universitetsbibliotek och Projekt Runeberg.
  • Dikt och verklighet, samling 1 och 2. Stockholm: Norstedt. 1890.  - Fulltext: Göteborgs universitetsbibliotek och Projekt Runeberg.
  • Sverges skans: ett ord om och till svenskarne. Stockholm: Nordiska museet. 1893. 
  • Digte: tredie Samling. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1894. 
  • Fantasier: fyra berättelser. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1896. 
  • Det var en gång: sagor för små och stora barn. Stockholm: Gernandt. 1897–1898. 
  • "Det ringer!": skämt i en akt. Stockholm: Bonnier. 1902. 
  • En sagokrans. Stockholm: Bonnier. 1903. 
  • En trasslig härfva: proverb i en akt. Stockholm: Bonnier. 1904. 
  • Hämnd: lustspel i en akt. Stockholm: Bonnier. 1904. 
  • Till Konung Oscar efter Hans trontal 1905. Stockholm. 1905. 
  • Högvalla: familjeroman. Stockholm: Fritze. 1907. 
  • En gammal historia och andra noveller. Göteborg: Åhlén & Åkerlund. 1908. 
  • Ja och nej: originalsagor. Stockholm: Svensk läraretidning. 1908.  - Med teckningar av Ottilia Adelborg.
  • Finns det något bättre?: [dikt]. Stockholm. 1909. 
  • I sista stund: dramatisk scen. Stockholm: Bonnier. 1910. 
  • Kusinerna: berättelse för unga flickor. Stockholm: Skoglund. 1910. 
  • En musik-kur: dramatisk scen för två personer. Stockholm: Bonnier. 1910. 
  • Nye og gamle Digte och Dikter. Stockholm: Bonnier. 1910. 
  • När löfvet faller. Göteborg: Åhlén & Åkerlund. 1910. 
  • Porträttet: Komedi i en akt. Stockholm: Bonnier. 1910. 
  • Till fredens vänner: [jämte öfvers. på engelska.] Stockholm. 1910. 
  • Dollarprinsessan: en gammal violin. Stockholm: Bonnier. 1912. 
  • Kusin Claudia och andra berättelser. Stockholm: Bonnier. 1912. 
  • Sagospel: tillägnade Sveriges barn. Stockholm: Svensk läraretidning. 1912.  - Med originalillustrationer av Gerda Tirén.
  • Väninnorna: berättelse för unga flickor. Stockholm: Skoglund. 1912. 
  • Djur och människor (swe). Stockholm: Norstedt. 1914. 
  • Sju flickor: berättelse för ungdom. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1915. 
  • Flickornas julbok: berättelser om flickor från slott och koja. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1916. 
  • Gamla violinen och annat ur dikt och verklighet. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1916. 
  • Katten från Siena och andra fantastiska berättelser. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1917. 
  • Håsjöstapeln. Stockholm: Nordiska museet. 1917. 
  • En ostyring och andra berättelser för flickor. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1921. 

VariaRediger

  • Estetiska frågor: Af H.A.N. Stockholm. 1882. 
  • I kvinnofrågan: embetet att vara husmoder : kvinnans kallelse. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1896. 
  • Fosterlandskärlek. Stockholm: Beijer. 1898. 
  • Den svenska och den danska nationalkarakteren: föredrag hållet vid Nordiska fören:s i Upsala årsmöte d. 15 mars 1900. Stockholm: Skoglund. 1900. 
  • Florens. Stockholm: Ljus. 1904. 
  • Frederi Mistral: Gavinana. Stockholm. 1906. 

PersonhistorieRediger

  • Mina levnadsminnen. Stockholm: Bonnier. 1922. 
  • Mina levnadsminnen. 1, I Danmark 1843-1864. 1922. 
  • Mina levnadsminnen. 2, I Sverige 1864-1898. 1922. 
  • Två väninnor: Helena Nyblom och Anna Hamilton-Geete (swe). Stockholm: Norstedt. 1950.  - Brev sammanställda av Holger Nyblom.

ReferanserRediger

  1. ^ a b c d Svenskt biografiskt lexikon, https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=8447, Helene (Helena) A Nyblom, 8447
  2. ^ a b Death record, 6. jun. 2019, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00017529_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=446%2C995%2C1822%2C1340, Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/5 (1925-1929), bildid: 00017529_00061, sida 57, 210,kt,9,,1,Nyblom Helena Augusta
  3. ^ Mal:Web cite
  4. ^ a b Gunnel Vallquist(sv) Helene (Helena) A Nyblom i Svenskt biografiskt lexikon (1990-1991), hämtad 2012-10-16.
  5. ^ a b HumaNetten, Nr 7 hösten 2000 Helena Nyblom - konvertiten och sagoberätterskan - Elisabeth Stenborg
  6. ^ Gunnel Vallquist(sv) Helene (Helena) A Nyblom i Svenskt biografiskt lexikon (1990-1991)), hämtad 2012-10-14.

Videre lesningRediger

  • Att bli människa: barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Mathilda Mallings författarskap 1880-1910. Göteborg: Makadam. 2010. ISBN 978-91-7061-087-5. 
  • Natur och kultur i Helena Nybloms sagor. Lund: Litteraturvetenskapliga institutionen, univ. 1983. 
  • Selma Lagerlöf, Helena Nyblom och Elisabet Dohna. Uppsala: Arne Eklund. 1957. 
  • Helena Nyblom och den svenska konstsagan vid sekelskiftet: kap. "Konstsagans källor" och "Förhållandet folkdikt - konstsaga". Uppsala: Littvet. inst., Uppsala univ. 1988. 
  • Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom. Stockholm: Bonniers juniorförl. 1991. ISBN 91-48-51971-5. 
  • Helena Nyblom. Stockholm: Norstedt. 1987. ISBN 91-1-873132-5. 

Eksterne lenkerRediger