Birger Ekeberg

Birger Ekeberg
Birger Ekeberg 1931.jpg
Født10. august 1880[1][2]Rediger på Wikidata
Uppsala domkyrkoförsamling[1]Rediger på Wikidata
Død30. november 1968[2]Rediger på Wikidata (88 år)
Engelbrekt[2]Rediger på Wikidata
Gravlagt Uppsala gamle kirkegårdRediger på Wikidata
Utdannet ved Uppsala universitetRediger på Wikidata
Beskjeftigelse Politiker, dommerRediger på Wikidata
Nasjonalitet SverigeRediger på Wikidata
Medlem av
6 oppføringer
Svenska Akademien (1945–), Kungliga Vetenskapsakademien (1944–), Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, Den faste voldgiftsdomstolen (19371955)Rediger på Wikidata
Utmerkelser
18 oppføringer
Serafimerordenen (1936), Kong Gustaf Vs 70-årsmedalje (1948), storkorskommandør av Nordstjerneordenen (1930), storkors av Vasaordenen (1952), Illis quorum, storkors av Kroneordenen, storkors av Dannebrogordenen, Keiser Menelik IIs orden, storkors av Finlands hvite roses orden, storkors av Æreslegionen, storkors av Den islandske falkeorden, Det jugoslaviske flaggs orden, storkorsridder av Oranje-Nassau-ordenen, storkors av St. Olavs Orden, storkors av Ordenen Polonia Restituta, storkors av Romanias kroneorden, storkors av forbundsrepublikken Tysklands fortjenstorden, storkors av Ungarns fortjenstordenRediger på Wikidata

Lars Birger Ekeberg (født 10. august 1880 i Uppsala, død 30. november 1968 i Stockholm) var en svensk jurist, justisminister og riksmarskalk.

Ekeberg avla juridisk kandidateksamen ved Uppsala universitet i 1902, ble dosent 1904 og doctor juris i 1907. Han var deretter professor i rettsvitenskap ved Stockholms högskola 1907–1925.

Ekeberg var justisminister i regjeringene De Geer d.y. og von Sydow 1920–1921 og i regjeringen Trygger 1923–1924. Han ble justisråd i 1925, leder av lagberedningen i 1927 og var president i Svea hovrätt 1931–1946.[3]

Ekeberg ble valgt inn i Svenska Akademien 1. november 1945 på stol nummer 1 etter Birger Wedberg og inntrådte 20. desember samme år.[3]

Han overtok som riksmarskalk etter Axel Vennersten i 1946, en posisjon han innehadde frem til 1959. Ekeberg var medlem av Den faste voldgiftsdomstolen i Haag fra 1937 til 1955. Han ble utnevt av Sveriges regjering til leder for Handelshögskolan i Stockholms direksjon 1940–1957.

Birger Ekeberg giftet seg i 1911 med Brita Swartz, datter av Carl Swartz. Han er gravlagt på Uppsala gamla kyrkogård.

UtmerkelserRediger

Svenske utmerkelserRediger

Utenlandske utmerkelserRediger

ReferanserRediger

  1. ^ a b Den svenske kirkes fødsels- og dåpsprotokoller, 17. jul. 2020, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/80002728_00115#?c=&m=&s=&cv=114&xywh=192%2C4072%2C3892%2C2842, Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/12 (1878-1882), bildid: 80002728_00115, 292,,10,1,,Lars Birger
  2. ^ a b c http://www.svenskagravar.se/gravsatt/94330345, 17. jul. 2020, SvenskaGravar, Ekeberg, Lars Birger
  3. ^ a b «Ekeberg, Birger» (svensk). Svenska Akademien. Besøkt 2. oktober 2016. 
  4. ^ Kungl. Serafimerorden i Sveriges statskalender 1955
  5. ^ a b c d e f g h Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1955
  6. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1931bih
  7. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925
  8. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1921
  9. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
  10. ^ Riddare och Ledamöter av Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1955
  11. ^ Svenska Akademien. i Sveriges statskalender 1964
  12. ^ a b c d Hovrätterna i Sveriges statskalender 1945
  13. ^ a b c d e f g Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1947
  14. ^ a b c d e Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1950
  15. ^ a b c Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. s. 85. 
  16. ^ a b c d Lagberedningen i Sveriges statskalender 1931
  17. ^ a b c Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. s. 602. 
  18. ^ a b Konungens Statsråd i Sveriges statskalender 1921
  19. ^ a b Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. s. 84. 
  20. ^ Hovrätterna i Sveriges statskalender 1940
  21. ^ Lagberedningen i Sveriges statskalender 1915