Värmlandsbanan er en jernbanelinje som går mellom riksgrensen ved Magnor i Norge og Laxå i Sverige. På svensk side er linjen fortsettelsen av Kongsvingerbanen.

Värmlandsbanan
Fra Värmlandsbanans sørende Laxå.
Info
LandSveriges flagg Sverige
TypeStambane
StatusI drift
UtgangsstasjonCharlottenberg
EndestasjonLaxå
Drift
Åpnet1871
EierDen svenske staten
Operatør(er)SJ, TÅGAB, Vy Tåg,
Green Cargo, Hector Rail
Type trafikkGods og persontrafikk
Teknisk
Kjørestrøm15 kV 16⅔ Hz
Sporviddenormalspor
Lengde202 km
Høyeste hastighet200 km/t

I tillegg til SJs tilbud blir banen betjent av Värmlandstrafiks tog Degerfors-Karlstad–Charlottenberg, noen av disse går mellom Oslo og Karlstad eller Kristinehamn.

Historikk rediger

Byggingen av jernbanen mellom Laxå og den norske grensen, den gang kjent som «Nordvästra stambanan», startet i 1866 og ble ferdigstilt i 1871. Banen var tenkt som en forbindelse mellom Stockholm i Sverige og Oslo i Norge, som den gang var i union. Norge hadde allerede 1865 forlenget Kongsvingerbanen til grensen. Strekningen ble elektrifisert i 1937. I 1962 ble det innrettet et triangelspor ved Laxå, slik at togene Stockholm-Karlstad (-Oslo) ikke lenger måtte inn i byen for å vende. I 1990 endret det svenske Banverket strekningens navn til Värmlandsbanan.

Fremtid rediger

Strekningen Kil–Kristinehamn er blant Sveriges mest trafikkerte enkeltspor. I perioden 2018-2030 skal en del forbedringer gjøres. Karlstads stasjon skal bygges om, og flere krysningsspor skal bygges eller forbedres, i Välsviken, Väse og Skåre.[1]

Det foreligger forslag fra interessenter om å bygge høyhastighetsbane Oslo–Stockholm over Karlstad.[2]

Linjekart rediger

Tegnforklaring
  Oslo S
  Hovedbanen
  Lillestrøm (1881)
  Kongsvingerbanen
  Kongsvinger (1881)
  Grensebanen
  438,8 Furumoen (riksgrense)
  437,5 Eda
  432,2 Charlottenberg
  428,2 Ås
  424,5 Lerot
      
  417,8 Åmotfors
  Kroppstadälven (ca. 70 m)
  415,9 Kroppsta
  407,0 Ottebol
  Jösseälven (ca. 90 m)
    402,3 Gilserud, fra Årjäng, nedlagt
  397,9 Arvika
  396,3 Viksområdet lasteplass
  390,8 Myrom
  387,6 Ingersbyn
  Gryttomtunneln (75 m)
  383,1 Edane
  Gunnarsbyn
  Värmeln (ca. 45 m)
 
   Brunsbergstunneln (365 m)
   376,2 Brunsbergtunneln
 
  374,9 Brunsberg
      
  366,0 Högboda
  361,8 Lene
       
  355,3 Fagerås
  Norsälven (ca. 160 m)
    Norge/Vänerbanan fra Göteborg
    Fryksdalsbanan
  349,5 Kil
    Fryksta
    Bergslagsbanan
    348 Kil nedre
    343,0 Hynboholm
        
    337,5 Skåre
    332,2 Ramgatan lasteplass (1967–1992)
         
    Skoghall
    Klarälven vest (ca. 140 m)
    330,1 Karlstad C
    Pråmkanalen (ca. 50 m)
    329,0 Karlstads Östra (1903)
    Klarälven øst (ca. 230 m)
    Sjöstadsmotet Nordmark - Klarälvens Järnväg (1880–1990)
    325,0 Karlstad Välsviken
    Alstersälven (ca. 65 m)
    323,1 Alster
    319,2 Skattkärr
    315,1 Boberg lasteplass
    313,5 Stavnäs (1909–1970)
    307,2 Väse
    301,3 Rudsberg
    298,2 Ölme
    Inlandsbanan fra Persberg
    Bergslagsbanan til Gävle
    289,8 Kristinehamn
    Inlandsbanan
       Varnumsleden
  287,4 Höja lasteplass
  277,8 Björneborg
    fra Gullspång, nedlagt
  266,6 Strömtorp
    Nora Bergslags järnväg til Bofors
    fra Vikern
  Letälven (ca. 110 m)
  263,6 Degerfors
  251,5 Svartå
    til Örebro, nedlagt
  240,8 Hasselfors
  234,2 Porla
    Västra stambanan fra Stockholm C
  229,4 Laxå
    Röfors
  Västra stambanan til Göteborg C

Referanser rediger

Litteratur rediger

  • Eisenbahn- und Verkehrsatlas von Europa, J. J. Arnd, Leipzig 1897.

Eksterne lenker rediger